Företag i fokus:

Dahlström: ”Inget svårt beslut från min sida”

Jacob Dahlström

Jacob Dahlström missade över 20 matcher för SSK på grund av skada
Foto: Shamash Oyal

Jacob Dahlström har ett långt förflutet i Södertälje Sportklubb. Nu har han förlängt ytterligare ett år med SSK.

När SSK 2015 ramlade ur Hockeyallsvenskan lämnade också ”Dahla” klubben. Efter att ha spelat i några andra klubbar så kom han tillbaka till klubben igen inför säsongen 2020-21. Nu påbörjar han sin femte raka säsong i Södertälje.

-Det är i SSK jag vill spela och trivs otroligt bra i laget och föreningen. Så det var inget svårt beslut från min sida, säger Dahlström.

Varför blev det bara ett år för dig?

-Det kändes rätt för bägge parter att göra det.

Triggar det lite extra också i och med att slutet blev som det blev?

-Ja, verkligen. Man är ju inte nöjd med slutet. Det vill man helst göra om, nu går ju inte det så då får vi försöka nästa år igen.

Man får ofta höra ordet revanschlusta från olika spelare och ledare när resultaten och spelet inte lever upp till förväntningarna.
Att det inte bara blir ord som låter bra i stunden utan att det omsätts till handling är inte alltid självklart. Dahlström resonerar lite om hur man kan tänka och agera.

-Det man måste först göra är en analys och det påbörjades direkt dagen efter vi hade åkt ur. Möten med tränare och sportchefer, allt från spel till hur gruppdynamiken har varit.

-Sedan gäller det ju att bryta ner det i slutspelsmatcherna. Vad var det som vi kunde gjort bättre, vad var det som studsade emot. Vad var det vi gjorde bra?

Vad kommer man fram till i de samtalen?

-En sak man kan se direkt är effektiviteten. Det är fakta, vi var för dåliga i specialteams.

-Sedan ta med sig också att det blir än mer viktigt med sådana punkter i ett slutspel, för du blir ännu mer synad i en matchspelsserie. Till exempel i specialteams där vi torskar inbördes, då blir det väldigt svårt att vinna en slutspelsserie.

Det här med den dåliga effektiviteten, hur kan man bryta ner den i detaljer, vad det beror på?

-Det är svårt att inte låta för klyschig men där har vi varit för veka in mot kassen. Det är en grej, det finns ju rätt mycket fakta i hur du gör mål. Och mycket mål görs ju med trafik, mycket driv mot kassen.

-Det var helt enkelt för dåligt. Sedan är det ju, vill inte skylla på otur men vi hade ju sjukt mycket lägen som likaväl kan gå in. Man får ju ändå se det, mycket A-chanser, skapade mycket bra lägen.

-Tillräckligt många för att vinna matcher? Förstår att man undrar, varför gjorde vi inte det? Det enkla svaret är väl att vi inte var tillräckligt skarpa, inte tillräckligt bra in på kassen. Det är svårt att svara på något annat sätt.

Foto: Shamash Oyal

Ett analysarbete har pågått sedan säsongen tog slut och någonstans måste spelare, tränarteam och övrig sportslig ledning mer och mer släppa över fokus på säsongen som kommer. Det håller Jacob med om, även fast den förra gör sig påmind lite fortfarande.

-Det är både och. Det kommer väl ske ett analysarbete ett tag fram över. Men personligen så är man fortfarande bitter, det är svårt att titta på slutspelet nu. Man vill ju fortfarande spela.

-Men sedan vet man ju att det kommer en ny säsong och man måste börja förbereda sig för den. Det är klart att man börja fundera på nästa, dra i gång träningen och ställa om mentalt. Det är ett måste, kan inte gå runt ett halvår och vara bitter.

Börjar barmarksträningen snart?

-Det kommer väl dra i gång om inte allt för länge. Gissningsvis om någon vecka. Vet inte hur upplägget kommer att se ut.

Läs mer: Hade höga förväntningar på sig: ”Jag hade extremt många chanser”

Säsongen blev strulig för Jacob Dahlström då han efter en skada och operation missade mer än tjugo matcher i grundserien. Så här säger han om sin egen säsong:

-Personligen var det en ganska ryckig säsong, hade strul med en fot i början av säsongen. Så kom jag till det skedet att jag var tvungen att operera för att den skulle bli bra.

-Så jag missade rätt mycket och det var första gången på seniornivå som jag varit borta så länge. Det var tuffare än jag trodde, att vara borta både från laget och isträningen så länge. Det var rätt tufft att komma tillbaka men sedan började kroppen kännas bättre ju närmare inpå slutspelet vi kom.

”Dahla” hade önskat mer av sitt spel men accepterar ändå sin roll i laget och finner sig till rätta i hierarkin.

-Självklart ville man bidra mer offensivt även om jag är en defensivt lagd spelare. Jag kan sätta stolthet i att stänga ner motståndarnas kedjor. Sedan spelade jag mycket peneltykill och där ville vi upp i procent.

Ja, ert boxplay har ju varit upp och ner, ni fick inte riktigt ordning på det.

-Nej, vi började väldigt tufft och jobbade mycket i uppförsbacke med att jobba upp procenten. Det är något vi har som förbättringspotential till nästa säsong.

-Annars en ganska ryckig säsong som var väldigt utmanande men det var skönt att komma tillbaka och tyckte ändå det kändes lite bättre på slutet.

Blev det svårare än du hade förväntat dig att komma tillbaka efter skadan och operationen?

-Ja det var det. Man visste ju inte vad som väntade när man blev borta mitt under säsongen. Just när det är foten också är det svårt att hålla i gång, det går ju inte att hålla i gång träningen under rehabtiden.

-Men jag är glad att jag gjorde den och att den blev bra, det var det viktigaste.

Det är inget av skadan som hämmar dig nu då?

-Nej, verkligen inte. Den är som den ska vara.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 april 2024 14:15
Senast uppdaterad: 12 april 2024 14:15

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors