Företag i fokus:

DEBATT: Nytt badhus – nästa slukhål för skattebetalarna?

Sydpoolen

Foto: Alexander Isa

Sydpoolens framtid står på spel, men att flytta badet till Igelsta eller arenaområdet riskerar att bli ett riktigt magplask. Vi hävdar bestämt att badhuset bör ligga kvar i stadskärnan – inte minst för centrums bästa.

Södertälje har stolta badortstraditioner. Från 1800-talet och fram till mitten av förra seklet kunde vi stoltsera med pampiga kurinrättningar i Badparken och det populära Havsbadet i Södra. Idag minner endast Badhotellet om den här epoken.

1964 invigdes Täljebadet på Tältet och 1989 förvandlades anläggningen till Sydpoolen med bland annat en ny bassäng för träning/tävling och en äventyrsdel. Kommunens överenskommelse med nuvarande ägare löper ut 2028, i klartext ett årligt tvåsiffrigt miljonbelopp till skolans simundervisning. Nu ser sig Södertälje kommun om efter externa placeringar, framför allt för att kunna nyttja marken för bostadsexploatering.

Allt talar för att badparadiset ska stanna på sin nuvarande plats. Många stammisar, ungdomar och barnfamiljer från när och fjärran hittar hit. Sydpoolen har egen hållplats och finns på bekvämt gångavstånd från både bussterminal, järnvägsstation och centrums breda utbud, inklusive Tom Tits Experiment. Det går lätt att ställa bilen och i framtiden kan delar av parkeringen däckas över för bostäder. Nästgårds har vi parkour- och skateparken och inom några år öppnar Lotsudden, med rekreationsytor, lekredskap och strandbryggor.

”Skenande kostnader. Minns Telge Bostäders renovering i Fornhöjden”

Tiden börjar rinna ut för gällande avtal. Sluta därför att trampa vatten och snabbutred framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Vi ser gärna en förlängning av tävlingsbassängen och att man oavsett årstid kan simma ut i en mindre bassäng med magnifik utsikt över Yttre Maren – snacka om dragplåster för hela city.

(Annonslänk)

En lång rad kommunala investeringar med skenande kostnader borde stämma till eftertanke. Minns bara Telge Bostäders renovering i Fornhöjden, fritidsgården i Bårsta och de nya faciliteterna i Farstanäs. Och enligt uppgift kommer upprustningen av Gjuteriet från ruin till ”tätt hus” att kosta skattebetalarna 400 000 kronor – i månaden.

Övertygar inte dessa exempel avskräcker nog den nya badanläggningen i Kiruna. Investeringen kan bäst beskrivas som ett ekonomiskt slukhål, som vid årsskiftet sprängde miljardstrecket, och då är inte ens invigningsdatumet spikat.

Vi har dessutom lärt oss av Lunakvarterets förestående omdaning att det går att spara stora belopp genom att tänka smart. Det blir hälften så dyrt att behålla grundläggning och bärande stommar till förmån för att riva hela rasket och bygga nytt. I rimlighetens namn borde samma förhållande gälla för Sydpoolen.

Vi får inte ta oss vatten över huvudet, utan måste slå vakt om kommunkassan och noga prioritera bland nyinvesteringarna, som det angelägna vård- och omsorgsboendet i Lina. Låt därför inte kapten Godner (S) på kommandobryggan och rorgängare Rosenberg (M) i styrhytten ta med Södertäljes skattebetalare på en stormig ekonomisk seglats i bassängen.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

”Det handlar om att ge lärarna en rimlig arbetssituation”

skola-elever-larare

Foto: Pexels

Slutreplik från Liberalerna om NPF-anpassningar i skolan:

Det finns ingen viktigare yrkesgrupp i samhället än lärarna. De gör ett helt enormt arbete för att rusta barn och unga med de kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara vuxenlivet. Lärarna är hjältar, men de har inga superkrafter.

(Annonslänk)

Det är inte rimligt att förvänta sig att en lärare ska göra 70 olika individuella anpassningar på en enda lektion. Det drar tid och energi från undervisningen, och försämrar kvaliteten, särskilt för elever med behov av extra stöd

Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare som har som uppgift att jobba med elever som sliter med större utmaningar än andra. Viktigast av allt är att det finns fler lärare på plats i skolan. Det gynnar både elever med och utan NPF-diagnoser.

”Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat.”

Vi i Liberalerna är stolta över att vi i vår budget satsade mer än 10 miljoner kronor mer på skolan än Kristdemokraterna gör i sin. Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat. Därför är vi glada att regeringen, där Kristdemokraterna ingår, gör om skollagen för att förändra regleringen om extra anpassningar, så att inte ansvaret hamnar helt och hållet på lärarna.

Tillsammans kan vi åstadkomma stora framgångar för att svensk skola blir bättre, särskilt för barn som av olika anledningar har det svårt i skolan. Men då är det nog bäst om Kristdemokraterna lämnar skolfrågan till Liberalerna.

Metin Hawsho,
gruppledare för Liberalerna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Tekniska nämnden vill öppna inre Maren för båttrafik

Maren

Bild: Södertälje kommun

Båtar i inre Maren kan bli verklighet. Efter två decenniers stängning har nu tekniska nämnden lagt fram ett förslag om att öppna inre Maren för båttrafik.

Inre Maren, som varit stängd för båttrafik i cirka 20 år, kan snart se en förändring. Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag om en ny bro som möjliggör båttrafik samtidigt som Samhällsbyggnadskontoret har utrett olika alternativ för brotyp och båttrafikens omfattning mellan Borgmästarparken och Slussholmen.

För närvarande består förbindelsen av en gångbro, men den nya broplanen inkluderar alternativ som pontonbro, låg fast bro, högre fast bro eller en öppningsbar bro, i material som trä, stål eller betong.

Enligt Samhällsbyggnadskontoret bör detaljprojektering starta snarast, och ett inriktningsbeslut behövs för vilken båttrafik som ska tillåtas och ges möjlighet att trafikera Maren. Detta på grund av att området kring Inre Maren, inklusive Marenplan och Slussholmen, är under upprustning och ombyggnation, vilket beräknas bli ombyggt under 2024.

Förslag om var den nya Marenbron ska placeras.
Bild Södertälje kommun

Förslaget omfattar även platser för fritidsbåtar, men kräver först politiskt godkännande för vidare utveckling.

”Storlek och typ av båttrafik, ny Marenbro, anslutningar på land samt omfattning av kopplade arbeten som muddring av sjöbotten påverkar projektering och utformning av västra kajen.”, skriver kommunen underlaget för beslut.

Nu på onsdag, den 14 februari, väntas nämnden presentera förslaget för ett inriktningsbeslut.
Förslag angående tillåtna båttyper och brotyper för Maren kommer att presenteras för kommunfullmäktige. Det inkluderar små, medelstora, samt stora fritidsbåtar och segelbåtar. Broalternativen omfattar pontonbro, låg fast bro, hög fast bro, och öppningsbar bro.

Alternativ 1: Fast låg bro

Fördelarna med en lägre högre bro innefattar mindre påverkan på omgivande mark och att fotgängare kommer närmare vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-5 spann, med en nivå för brobanan i mittspannet på ungefär +2,0 meter och en segelfri höjd på ungefär 1,5 meter i mittspannet, beroende på antalet spann och val av material, vilket förväntas minska till cirka 1,0 meter år 2100.

Fast låg bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 2: Fast högre bro

Fördelarna med en fast högre bro inkluderar att mindre till medelstora fritidsbåtar kan passera under bron, samt möjligheten att införa pontoner för evenemang. Bron ansluter högre upp på Slussholmen, vilket medför en bättre anpassning och tillgänglighet i förhållande till lutningar och omgivning, samt förbättrar gestaltningen mot Slussholmen. Dessutom, när bron byggs i 1-3 spann, blir nivån för brobanan i mittspannet upp till cirka +4,4 meter, och den segelfria höjden blir upp till cirka 3 meter i mittspannet beroende på antalet spann och valt material, vilket minskar till cirka 2,5 meter år 2100.

Fast högre bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 3: Öppningsbar bro

Fördelarna med en öppningsbar bro omfattar ingen höjdbegränsning för båtar, möjligheten att styra insläpp av båttrafik, och att fotgängare kan komma nära vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-4 spann, med en brobananivå på ungefär +2,5 i mittspannet och en segelfri höjd på cirka 2,0 meter i stängt läge, vilket förväntas minska till cirka 1,5 meter år 2100. En öppning på ca 4–5 meter är möjlig, med maskineriet placerat över högsta högvattennivån (+1,80). Bemanning krävs för att hantera öppning och stängning, och det behövs platser för båtar att vänta på båda sidor av bron. Vidare undersökning krävs för att välja typ av öppningsbar bro, exempelvis klaffbro eller svängbro.

Öppninsbar bro.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2024 18:47
Senast uppdaterad: 12 februari 2024 23:25

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors