Företag i fokus:

DEBATT: Nytt badhus – nästa slukhål för skattebetalarna?

Sydpoolen

Foto: Alexander Isa

Sydpoolens framtid står på spel, men att flytta badet till Igelsta eller arenaområdet riskerar att bli ett riktigt magplask. Vi hävdar bestämt att badhuset bör ligga kvar i stadskärnan – inte minst för centrums bästa.

Södertälje har stolta badortstraditioner. Från 1800-talet och fram till mitten av förra seklet kunde vi stoltsera med pampiga kurinrättningar i Badparken och det populära Havsbadet i Södra. Idag minner endast Badhotellet om den här epoken.

1964 invigdes Täljebadet på Tältet och 1989 förvandlades anläggningen till Sydpoolen med bland annat en ny bassäng för träning/tävling och en äventyrsdel. Kommunens överenskommelse med nuvarande ägare löper ut 2028, i klartext ett årligt tvåsiffrigt miljonbelopp till skolans simundervisning. Nu ser sig Södertälje kommun om efter externa placeringar, framför allt för att kunna nyttja marken för bostadsexploatering.

Allt talar för att badparadiset ska stanna på sin nuvarande plats. Många stammisar, ungdomar och barnfamiljer från när och fjärran hittar hit. Sydpoolen har egen hållplats och finns på bekvämt gångavstånd från både bussterminal, järnvägsstation och centrums breda utbud, inklusive Tom Tits Experiment. Det går lätt att ställa bilen och i framtiden kan delar av parkeringen däckas över för bostäder. Nästgårds har vi parkour- och skateparken och inom några år öppnar Lotsudden, med rekreationsytor, lekredskap och strandbryggor.

”Skenande kostnader. Minns Telge Bostäders renovering i Fornhöjden”

Tiden börjar rinna ut för gällande avtal. Sluta därför att trampa vatten och snabbutred framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Vi ser gärna en förlängning av tävlingsbassängen och att man oavsett årstid kan simma ut i en mindre bassäng med magnifik utsikt över Yttre Maren – snacka om dragplåster för hela city.

(Annonslänk)

En lång rad kommunala investeringar med skenande kostnader borde stämma till eftertanke. Minns bara Telge Bostäders renovering i Fornhöjden, fritidsgården i Bårsta och de nya faciliteterna i Farstanäs. Och enligt uppgift kommer upprustningen av Gjuteriet från ruin till ”tätt hus” att kosta skattebetalarna 400 000 kronor – i månaden.

Övertygar inte dessa exempel avskräcker nog den nya badanläggningen i Kiruna. Investeringen kan bäst beskrivas som ett ekonomiskt slukhål, som vid årsskiftet sprängde miljardstrecket, och då är inte ens invigningsdatumet spikat.

Vi har dessutom lärt oss av Lunakvarterets förestående omdaning att det går att spara stora belopp genom att tänka smart. Det blir hälften så dyrt att behålla grundläggning och bärande stommar till förmån för att riva hela rasket och bygga nytt. I rimlighetens namn borde samma förhållande gälla för Sydpoolen.

Vi får inte ta oss vatten över huvudet, utan måste slå vakt om kommunkassan och noga prioritera bland nyinvesteringarna, som det angelägna vård- och omsorgsboendet i Lina. Låt därför inte kapten Godner (S) på kommandobryggan och rorgängare Rosenberg (M) i styrhytten ta med Södertäljes skattebetalare på en stormig ekonomisk seglats i bassängen.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Telge Energi utvidgar energiutbudet med kärnkraft

939A7102-0F52-440B-879A-6E4BA1F7FF4F

Foto: Alexander Isa/Pexels

I ljuset av Europas strävan efter att uppnå sina klimatmål och den växande efterfrågan på fossilfria energilösningar, meddelar Telge Energi en strategisk breddning av sitt energiutbud till att inkludera kärnkraft.

I ett avgörande steg mot en mer hållbar och stabil energiförsörjning har bolaget Telge Energi, som är ledande inom förnybar energi i Sverige, annonserat en expansion av sin energimix för att nu inkludera kärnkraft. Detta initiativ kommer som svar på den ökade nationella efterfrågan på el, de instabila elpriserna och kundönskemål om fler fossilfria energialternativ.

Beslutet är välgrundat i Europaparlamentets erkännande av kärnkraftens vitala roll för att Europa ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål, där investeringar i kärnkraft nu ses som hållbara.

Niklas Holberg, VD Telge Energi. Pressbild: Telge

– Just nu ställer världen om. I den framtida energimixen är sol, vind och vatten fortsatt mycket viktiga, men de räcker inte för att tillgodose behovet av stabil, tillgänglig och prisvärd el. Tvärtom råder stor enighet bland experter, politiker och beslutsfattare om att alla fossilfria kraftslag behövs för att vi ska lyckas nå omställningsmålen. Det har varit avgörande för oss inom Telge Energi i beslutet att erbjuda våra kunder el från fossilfria källor, istället för enbart från förnybara, säger Niklas Holberg, VD Telge Energi, i ett pressutskick.

Från januari kommer Telge Energis sortiment att officiellt inkludera el från kärnkraft, med en justering av befintliga kundavtal som träder i kraft den 1 april. Nya kunder ges möjligheten att välja fossilfri el vid tecknande av nya avtal. Dock bibehålls möjligheten för alla kunder att välja el enbart från förnybara källor, om så önskas.

(Annonslänk)

– Vi breddar vårt produktutbud och adderar kärnkraft till portföljen. På så sätt gör vi det enklare för våra kunder att göra smarta val baserat på deras egna önskemål och behov, säger Holberg.

Denna strategiska förändring speglar det växande behovet av elektrifiering för att möta klimatmålen, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa välfärden i Sverige. Med en förväntad fördubbling av landets elbehov över de nästa 20 åren, understryker experter vikten av en diversifierad energimix som omfattar alla fossilfria energikällor. Telge Energi anpassar sig till dessa krav genom att ompröva sin tidigare strategi som uteslutande fokuserade på förnybar energi.

Med en kundbas som rankar bland de mest nöjda i landet, markerar Telge Energis nyligen ägarskifte till Fortum, en av Nordens ledande energikoncerner, början på ett nytt kapitel i dess historia.

Läs även: Kommunen säljer Telge Energi för 450 miljoner kronor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 13:30
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 15:15

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors