Företag i fokus:

DEBATT: Nytt badhus – nästa slukhål för skattebetalarna?

Sydpoolen

Foto: Alexander Isa

Sydpoolens framtid står på spel, men att flytta badet till Igelsta eller arenaområdet riskerar att bli ett riktigt magplask. Vi hävdar bestämt att badhuset bör ligga kvar i stadskärnan – inte minst för centrums bästa.

Södertälje har stolta badortstraditioner. Från 1800-talet och fram till mitten av förra seklet kunde vi stoltsera med pampiga kurinrättningar i Badparken och det populära Havsbadet i Södra. Idag minner endast Badhotellet om den här epoken.

1964 invigdes Täljebadet på Tältet och 1989 förvandlades anläggningen till Sydpoolen med bland annat en ny bassäng för träning/tävling och en äventyrsdel. Kommunens överenskommelse med nuvarande ägare löper ut 2028, i klartext ett årligt tvåsiffrigt miljonbelopp till skolans simundervisning. Nu ser sig Södertälje kommun om efter externa placeringar, framför allt för att kunna nyttja marken för bostadsexploatering.

Allt talar för att badparadiset ska stanna på sin nuvarande plats. Många stammisar, ungdomar och barnfamiljer från när och fjärran hittar hit. Sydpoolen har egen hållplats och finns på bekvämt gångavstånd från både bussterminal, järnvägsstation och centrums breda utbud, inklusive Tom Tits Experiment. Det går lätt att ställa bilen och i framtiden kan delar av parkeringen däckas över för bostäder. Nästgårds har vi parkour- och skateparken och inom några år öppnar Lotsudden, med rekreationsytor, lekredskap och strandbryggor.

”Skenande kostnader. Minns Telge Bostäders renovering i Fornhöjden”

Tiden börjar rinna ut för gällande avtal. Sluta därför att trampa vatten och snabbutred framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Vi ser gärna en förlängning av tävlingsbassängen och att man oavsett årstid kan simma ut i en mindre bassäng med magnifik utsikt över Yttre Maren – snacka om dragplåster för hela city.

(Annonslänk)

En lång rad kommunala investeringar med skenande kostnader borde stämma till eftertanke. Minns bara Telge Bostäders renovering i Fornhöjden, fritidsgården i Bårsta och de nya faciliteterna i Farstanäs. Och enligt uppgift kommer upprustningen av Gjuteriet från ruin till ”tätt hus” att kosta skattebetalarna 400 000 kronor – i månaden.

Övertygar inte dessa exempel avskräcker nog den nya badanläggningen i Kiruna. Investeringen kan bäst beskrivas som ett ekonomiskt slukhål, som vid årsskiftet sprängde miljardstrecket, och då är inte ens invigningsdatumet spikat.

Vi har dessutom lärt oss av Lunakvarterets förestående omdaning att det går att spara stora belopp genom att tänka smart. Det blir hälften så dyrt att behålla grundläggning och bärande stommar till förmån för att riva hela rasket och bygga nytt. I rimlighetens namn borde samma förhållande gälla för Sydpoolen.

Vi får inte ta oss vatten över huvudet, utan måste slå vakt om kommunkassan och noga prioritera bland nyinvesteringarna, som det angelägna vård- och omsorgsboendet i Lina. Låt därför inte kapten Godner (S) på kommandobryggan och rorgängare Rosenberg (M) i styrhytten ta med Södertäljes skattebetalare på en stormig ekonomisk seglats i bassängen.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors