Företag i fokus:

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Utsattes för utpressning – Nekas statlig ersättning

Lagbok Sveriges domstolar

Bild/Foto: Sveriges domstolar.

En person utsattes för grov utpressning av två män som dömdes till att ersätta honom med ett sexsiffrigt skadestånd. Mannen ansökte då om att istället få en statlig ersättning, men fick avslag av Brottsoffermyndigheten.

Anledningen är att Brottsoffermyndigheten anser att personen från Södertälje, som utsatts för brott, inte har rätt till ersättning på grund av sitt egna beteende.

Det var under perioden 22 september 2020 – 30 november 2020, som Södertäljebon utsattes för grov utpressning. Under tvång och hot pressades han av två män att betala 500 000 kronor.

Åtal väckes mot gärningsmännen där hovrätten dömde dem för grov utpressning samt skyldiga att betala skadestånd till den utsatte mannen med ett belopp på 161 375 kr. Brottsoffret valde då att ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten istället. Myndigheten hade dock en annan åsikt i fallet och menade att hans egna uppträdande i ärendet utsatt honom för en ökad risk att utsättas för brott.

”Brottsoffermyndigheten bedömer att det är övervägande sannolikt att det har varit fråga om brott med upprinnelsen ur kriminella aktivister du själv deltagit i.”, skriver myndigheten i beslutet.

Enlig beslutet framgår det att mannen ingick tvivelaktiga affärs- eller skuldförhållanden med en av de dömda männen. Bland annat inhandlade han narkotika, som brukades med en av männen, samt att han arrangerade ett möte för att lösa frågor kring ett ouppklarat ärende.

På grund av den ökade risken han utsatte sig själv för nekas mannen statlig ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 februari 2023 09:48
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 09:48

Telge Bostäder: – ”Inte kunnat få del av investeringsstödet”

Helena Forslund Telge B

Helena U. Forslund. Styrelseledamot, Telge Bostäder

Telge Bostäders svar på debattartikel från Joakim Granberg, RP. – ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror.”

Precis som du påpekar så har slopandet av investeringsstödet för byggandet av billiga hyresrätter och studentbostäder möt kritik. Investeringsstödet har varit en viktig reform för att stimulera bostadsbyggandet i Sverige. Sedan det infördes 2017 har det byggts 60 000 nya bostäder i Sverige och många av dessa skulle antagligen inte byggts utan stödet.

I Södertälje har byggtakten varit hög och Telge Bostäder har stått för en andel av nytillskotten vilket bidragit till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. Telge Bostäder har trots detta gjort bedömningen att behovet av nytillskott av bostäder har varit viktigt för ett växande Södertälje.

Den nuvarande hyressättningsmodellen där hyrorna framför allt avgörs av byggnadsår är inte rättvis och gör det svårt att bygga nya bostäder med lägre hyror. Därför vill Telge Bostäder tillsammans med hyresgästföreningen få till en modell med systematisk hyressättning som tar in fler parametrar än byggnadsår som speglar värdet för hyresgästen på ett mer rättvist sätt. 

Helena U. Forslund (S). Styrelseledamot, Telge Bostäder

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 februari 2023 04:30
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 14:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors