Företag i fokus:

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors