Företag i fokus:

INSÄNDARE: En täljebos syn på Hjälmsättra 1:3s utveckling

Skärmavbild 2024-04-15 kl. 10.19.33

Bild/Illustration: Södertälje kommun

HSB planerar att bygga höghus och radhus på Hjälmsättra 1:3, ett område kännetecknat av naturmark med lantlig karaktär, omgiven av skog och småhusbebyggelse. Området, beläget vid Tallbystrands naturreservat är en del av den gröna korridoren till Bornsjön och Storstockholms reservvattentäkt, vilket är kritiskt för regionens ekologi.

Alla samfällighetsföreningar i området, vilket innefattar mer än 1500 boende i viksberg/viksäter uppvaktade politiken, Buller (S), där föreningarna, alla med olika ingångsvinklar ändå framförde den gemensamma synen att man ville behålla den lummiga och lantliga bebyggelsekaraktären med mycket hög social sammanhållning och att området är viktigt naturmässigt.

  • Men, lyssnar politikerna? Knappast, man går på HSB´s idéer och inte lokalsamhällets.
    Inte nog med det man gör en detaljplan som är så generös att förutom höghusen vet ingen vad som ska byggas radhus, parhus eller villor? Spelar väl ingen roll HSB får göra som de vill, det anser politikerna.

Referensbilder

Miljöpåverkan och ekonomiska konsekvenser:
Grundvattnet, som ligger nära ytan, kräver specialtillstånd och kostsamma lösningar för vatten och avlopp, inklusive specialtillverkade pumpstationer med anläggningar under grundvattennivån. Dessutom är området en del av Bornsjöns vattenskyddsområde, skylten som talar om det går inte att missa. Kostnaderna för att bygga ut vatten och avlopp överstiger vida anslutningsavgifterna men kostnaden får telgeborna betala, inte HSB det har politikerna bestämt.

När vi pratar om miljö får vi inte glömma den elektromagnetiska strålningen från luftledningar som passerar genom områdets nordöstra hörn. Kanske en 170Kw ledning i framtiden. Det gör inget HSB får som de vill bygg så nära man får tycker politikerna.

”HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400.000kr för det.”

Biologisk mångfald:
Förutom att de vattenhål som frekvent används av både älg, vildsvin, rådjur och allt småvilt som finns kommer reduceras till en spillra, försvinner områden som är hem för flera skyddade arter, bland dessa finns den Större vattensalamandern, Kungsfågeln, Gröngölingen och svamparten Tallticka. Dessa arter är redan känsliga för habitatförlust och för att få bygga ska arterna flytta på sig. Politikernas brist på hänsyn till dessa arter är alarmerande. För att HSB i huvud taget ska kunna bygga måste långtgående skyddsåtgärder och framtida uppföljningsprogram hanteras, det har Länsstyrelsen bestämt, men får HSB stå för fiolerna? Nej det får vi södertäljebor bekosta för all framtid, det har politikerna bestämt.

(Annonslänk)

Nej HSB ska betala så lite som möjligt och Södertäljeborna ska bli glada för vi ska få förbättrad tillgängligheten till Talbyskogens naturreservat, vi ska få 10 parkeringsplatser för att få besöka den fina naturen som HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400 000kr för det.

Sammanfattning:
Detta scenario väcker frågor om varför politikerna ställer upp på HSBs önskan om exploatering på bekostnad av både den biologiska mångfalden och Södertäljebornas ekonomi.
Är det så här Södertäljes politiker hanterar våra skattemedel?
Varför ställer sig politikerna bakom ett projekt som tydligt underminerar både miljömässig hållbarhet och ekonomisk sans? Varför subventioneras ett stort byggbolags vinster på bekostnad av Södertäljebornas vilja, ekonomi och hälsa?

I slutändan måste vi fråga oss – för vems skull bygger vi i vår kommun? Och till vilket pris?

/ Täljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 00:05
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Misstänkt farligt föremål i bostadsområde – två gripna

Polis

Arkivbild

Ett misstänkt farligt föremål upptäcktes vid ett radhus i Glasberga, vilket ledde till en omfattande polisinsats. Polisen har nu gripit två personer misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse.

Larmet om ett misstänkt farligt föremål inkom natten mot lördag, klockan 03:17. Polisstyrkor svarade snabbt på ett larmet som inträffade i ett radhusområde i Glasberg. Föremålet, som krävde insats av det nationella bombskyddet, upptäcktes tidigt och föranledde omedelbara säkerhetsåtgärder inklusive stora avspärrning av området.

Nationella bombskyddets tillkallades
I väntan på bombskyddets ankomst genomförde polis personal dörrknackning och säkrade bevis genom att samla in övervakningsmaterial.

Vid 05-tiden rapporterades det att det nationella bombskyddet hade anlänt på plats för att hantera det misstänkta föremålet. Ungefär två timmar senare, vid 07-tiden, bekräftades det att föremålet hade blivit framgångsrikt oskadliggjort. Polisens kriminaltekniker, assisterade av en specialsökhund, hade då redan utfört en grundlig teknisk undersökning av platsen. Strax därefter kunde avspärrningarna hävas och situationen var stabiliserad.

Två personer med inblandning gripna.
På lördagsförmiddagen, strax efter klockan 11, rapporterade polisen att två personer hade gripits efter en omfattande insats. En av dessa har anhållits i samband med händelsen, vilken nu utreds som ett försök till allmänfarlig ödeläggelse samt ett brott mot lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor.

Polisen fortsätter att utreda incidenten för att klarlägga omständigheterna kring det misstänkta föremålet och dess avsedda användning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 14:39
Senast uppdaterad: 8 november 2023 10:38

Nya strängare krav för arbetskraftsinvandrare

Skriva-avtal-underteckna-1

Foto: Pexels

Från och med den 1 november måste de som ansöker om arbetstillstånd i Sverige uppfylla högre försörjningskrav, enligt nya regler som införts av regeringen. Förändringen innebär att sökande måste ha en lön på minst 27 360 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen.

Regeringens beslut, som har kritiserats av flera organisationer, om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har träffat ikraft. Det nya kravet ställer att individer som ansöker om arbetskraftstillstånd måste visa upp en avtalad lön som är minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) årligen fastställer. Det innebär att sökande behöver en inkomst på minst 27 360 kronor för att kvalificera sig för arbetstillstånd.

Den rättsliga förändringen har mött motstånd från organisationer, som befarar negativa konsekvenser för såväl privat som offentlig sektor gällande rekryteringsmöjligheter. En kritik som lyfts är att det höjda lönekravet inte adresserar de faktiska problemen med lönefusk och exploatering av arbetskraft, utan snarare riskerar att skada legitima företag och arbetskraftsinvandrare med avtalsenliga löner.

För etablerade arbetskraftsinvandrare kan de nya lönekraven även innebära risk för utvisning, då kraven även gäller vid förlängningar av uppehållstillstånd. Regeringen har framfört att lagändringen syftar till att förhindra utnyttjande av arbetskraft och förbättra villkoren för arbetskraftsinvandrare. Dock påpekas det att många arbetstagare, särskilt inom kvinnodominerade låglöneyrken, redan tjänar mindre än 80 procent av medianlönen.

Lagändringen berör inte EU-medborgare eller säsongsarbetare, då dessa grupper omfattas av andra EU-direktiv.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 november 2023 03:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors