Företag i fokus:

INSÄNDARE: En täljebos syn på Hjälmsättra 1:3s utveckling

Skärmavbild 2024-04-15 kl. 10.19.33

Bild/Illustration: Södertälje kommun

HSB planerar att bygga höghus och radhus på Hjälmsättra 1:3, ett område kännetecknat av naturmark med lantlig karaktär, omgiven av skog och småhusbebyggelse. Området, beläget vid Tallbystrands naturreservat är en del av den gröna korridoren till Bornsjön och Storstockholms reservvattentäkt, vilket är kritiskt för regionens ekologi.

Alla samfällighetsföreningar i området, vilket innefattar mer än 1500 boende i viksberg/viksäter uppvaktade politiken, Buller (S), där föreningarna, alla med olika ingångsvinklar ändå framförde den gemensamma synen att man ville behålla den lummiga och lantliga bebyggelsekaraktären med mycket hög social sammanhållning och att området är viktigt naturmässigt.

  • Men, lyssnar politikerna? Knappast, man går på HSB´s idéer och inte lokalsamhällets.
    Inte nog med det man gör en detaljplan som är så generös att förutom höghusen vet ingen vad som ska byggas radhus, parhus eller villor? Spelar väl ingen roll HSB får göra som de vill, det anser politikerna.

Referensbilder

Miljöpåverkan och ekonomiska konsekvenser:
Grundvattnet, som ligger nära ytan, kräver specialtillstånd och kostsamma lösningar för vatten och avlopp, inklusive specialtillverkade pumpstationer med anläggningar under grundvattennivån. Dessutom är området en del av Bornsjöns vattenskyddsområde, skylten som talar om det går inte att missa. Kostnaderna för att bygga ut vatten och avlopp överstiger vida anslutningsavgifterna men kostnaden får telgeborna betala, inte HSB det har politikerna bestämt.

När vi pratar om miljö får vi inte glömma den elektromagnetiska strålningen från luftledningar som passerar genom områdets nordöstra hörn. Kanske en 170Kw ledning i framtiden. Det gör inget HSB får som de vill bygg så nära man får tycker politikerna.

”HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400.000kr för det.”

Biologisk mångfald:
Förutom att de vattenhål som frekvent används av både älg, vildsvin, rådjur och allt småvilt som finns kommer reduceras till en spillra, försvinner områden som är hem för flera skyddade arter, bland dessa finns den Större vattensalamandern, Kungsfågeln, Gröngölingen och svamparten Tallticka. Dessa arter är redan känsliga för habitatförlust och för att få bygga ska arterna flytta på sig. Politikernas brist på hänsyn till dessa arter är alarmerande. För att HSB i huvud taget ska kunna bygga måste långtgående skyddsåtgärder och framtida uppföljningsprogram hanteras, det har Länsstyrelsen bestämt, men får HSB stå för fiolerna? Nej det får vi södertäljebor bekosta för all framtid, det har politikerna bestämt.

(Annonslänk)

Nej HSB ska betala så lite som möjligt och Södertäljeborna ska bli glada för vi ska få förbättrad tillgängligheten till Talbyskogens naturreservat, vi ska få 10 parkeringsplatser för att få besöka den fina naturen som HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400 000kr för det.

Sammanfattning:
Detta scenario väcker frågor om varför politikerna ställer upp på HSBs önskan om exploatering på bekostnad av både den biologiska mångfalden och Södertäljebornas ekonomi.
Är det så här Södertäljes politiker hanterar våra skattemedel?
Varför ställer sig politikerna bakom ett projekt som tydligt underminerar både miljömässig hållbarhet och ekonomisk sans? Varför subventioneras ett stort byggbolags vinster på bekostnad av Södertäljebornas vilja, ekonomi och hälsa?

I slutändan måste vi fråga oss – för vems skull bygger vi i vår kommun? Och till vilket pris?

/ Täljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 00:05
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Risk för fusk vid försäljning av kommunens mark

Södertälje kommun

Arkivbild

Södertälje kommuns exploateringsenhet har tidigare varit bemannad av kommunanställda, men numera sköts all drift av en enda konsultfirma – Svefa. Tidigare anställda varnar, enligt Lt, för risk att oegentligheter kan förekomma.

Som LT nyligen rapporterat har exploateringsenheten haft stora bemanningsproblem, vilket lett till att konsulter nu utgör hela enheten förutom 1,5 kommunanställd. Men den stora farhågan är att kommunen lagt ut hela enhetens verksamhet på en enda konsultfirma, Svefa.

– Man har lagt alla ägg i samma korg och finns det ett ruttet ägg inom konsultfirman kan de göra i princip vad som helst utan att någon på kommunen skulle märka det, säger en tidigare anställd till LT.

Tidigare har enligt uppgift flera kommunanställda arbetat parallellt med konsulter inom varje projekt för att minska risken för oegentligheter. En konsultfirma gjorde värderingar av mark, en annan motpartsgranskningar, men nu uppges samma konsultfirma sköta hela processen, från att vara chef och projektledare till att göra värderingar och granskningar, utan att kommunen har insyn.

– Det betyder att hela processen är bortlejd till en och samma part, där kommunen har noll insyn, säger en källa till tidningen.

Även uppgifter om att en konsult velat slopa motpartsgranskningar har framförts, vilket skulle bryta mot kommunens policy och öka risken att sälja mark till oseriösa aktörer.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 14:37
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:47

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors