Företag i fokus:

INSÄNDARE: En täljebos syn på Hjälmsättra 1:3s utveckling

Skärmavbild 2024-04-15 kl. 10.19.33

Bild/Illustration: Södertälje kommun

HSB planerar att bygga höghus och radhus på Hjälmsättra 1:3, ett område kännetecknat av naturmark med lantlig karaktär, omgiven av skog och småhusbebyggelse. Området, beläget vid Tallbystrands naturreservat är en del av den gröna korridoren till Bornsjön och Storstockholms reservvattentäkt, vilket är kritiskt för regionens ekologi.

Alla samfällighetsföreningar i området, vilket innefattar mer än 1500 boende i viksberg/viksäter uppvaktade politiken, Buller (S), där föreningarna, alla med olika ingångsvinklar ändå framförde den gemensamma synen att man ville behålla den lummiga och lantliga bebyggelsekaraktären med mycket hög social sammanhållning och att området är viktigt naturmässigt.

  • Men, lyssnar politikerna? Knappast, man går på HSB´s idéer och inte lokalsamhällets.
    Inte nog med det man gör en detaljplan som är så generös att förutom höghusen vet ingen vad som ska byggas radhus, parhus eller villor? Spelar väl ingen roll HSB får göra som de vill, det anser politikerna.

Referensbilder

Miljöpåverkan och ekonomiska konsekvenser:
Grundvattnet, som ligger nära ytan, kräver specialtillstånd och kostsamma lösningar för vatten och avlopp, inklusive specialtillverkade pumpstationer med anläggningar under grundvattennivån. Dessutom är området en del av Bornsjöns vattenskyddsområde, skylten som talar om det går inte att missa. Kostnaderna för att bygga ut vatten och avlopp överstiger vida anslutningsavgifterna men kostnaden får telgeborna betala, inte HSB det har politikerna bestämt.

När vi pratar om miljö får vi inte glömma den elektromagnetiska strålningen från luftledningar som passerar genom områdets nordöstra hörn. Kanske en 170Kw ledning i framtiden. Det gör inget HSB får som de vill bygg så nära man får tycker politikerna.

”HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400.000kr för det.”

Biologisk mångfald:
Förutom att de vattenhål som frekvent används av både älg, vildsvin, rådjur och allt småvilt som finns kommer reduceras till en spillra, försvinner områden som är hem för flera skyddade arter, bland dessa finns den Större vattensalamandern, Kungsfågeln, Gröngölingen och svamparten Tallticka. Dessa arter är redan känsliga för habitatförlust och för att få bygga ska arterna flytta på sig. Politikernas brist på hänsyn till dessa arter är alarmerande. För att HSB i huvud taget ska kunna bygga måste långtgående skyddsåtgärder och framtida uppföljningsprogram hanteras, det har Länsstyrelsen bestämt, men får HSB stå för fiolerna? Nej det får vi södertäljebor bekosta för all framtid, det har politikerna bestämt.

(Annonslänk)

Nej HSB ska betala så lite som möjligt och Södertäljeborna ska bli glada för vi ska få förbättrad tillgängligheten till Talbyskogens naturreservat, vi ska få 10 parkeringsplatser för att få besöka den fina naturen som HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400 000kr för det.

Sammanfattning:
Detta scenario väcker frågor om varför politikerna ställer upp på HSBs önskan om exploatering på bekostnad av både den biologiska mångfalden och Södertäljebornas ekonomi.
Är det så här Södertäljes politiker hanterar våra skattemedel?
Varför ställer sig politikerna bakom ett projekt som tydligt underminerar både miljömässig hållbarhet och ekonomisk sans? Varför subventioneras ett stort byggbolags vinster på bekostnad av Södertäljebornas vilja, ekonomi och hälsa?

I slutändan måste vi fråga oss – för vems skull bygger vi i vår kommun? Och till vilket pris?

/ Täljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 00:05
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors