Företag i fokus:

Strejkhot över Södertälje – Konflikt med arbetsgivarna

2238bd28-07a2-4ce3-a647-6d5a3937da5c

Ulrika Semelius-Kihlgren, tillförordnad HR-direktör och förhandlingschef, Södertälje kommun.
Foto: Södertälje kommun

Från och med den 18 april riskerar flera arbetsplatser i Södertälje och andra delar av Sverige att drabbas av strejk på grund av oenighet i löne- och arbetsvillkorsförhandlingar.

Ett betydande strejkhot hänger över flera arbetsplatser runt om i Sverige, inklusive Södertälje, där Kommunal varslat om strejk från och med den 18 april klockan 07:00. Om parterna inte når en överenskommelse innan dess, kommer arbetsstopp att implementeras, tillsammans med blockader mot nyanställningar samt mer- och övertidsarbete i flera kommuner. Dessa åtgärder är en del av Kommunals krav på förbättrade villkor i de nya avtalen, inklusive tydligare processer för lönesättning och reglering av arbetsvillkor.

– En strejk är alltid en sista utväg och absolut inget Kommunal gör lättvindigt. Men om inte SKR och Sobona väljer att hitta en lösning vid förhandlingsbordet har Kommunal inte något annat val än att agera, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal, uttrycker att deras krav är rimliga och syftar till att hantera den ekonomiska situationen utan att föra in kostnadsdrivande förslag. Hon pekar på att motparterna, SKR och Sobona, inte har visat villighet att möta dessa krav. Kommunal efterfrågar också hållbarare arbetstider och förbättringar i regelverk som dygnsviloregleringar, vilket arbetsgivarorganisationerna motsätter sig.

I Södertälje är varsel om strejk riktat mot flera enheter inom utbildningskontoret och köken, vilket påverkar personal som kockar, måltidsbiträden och andra tjänster inom kommunens skolor, inklusive Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, och Förskolan Viksberg, samt Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola, och Vikbergskolan. Kommunen arbetar internt för att analysera konsekvenserna av det varslade strejken.

– Vi tittar på vilka konsekvenser det kan få för verksamheten och vilka åtgärder som kan behöva vidtas om konfliktåtgärderna träder i kraft, säger Ulrika Semelius Kihlgren, tillförordnad HR-direktör och förhandlingschef, Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 15 april 2024 00:06

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors