Företag i fokus:

Scania initierar pilotprogram för självkörande lastbilar

a83b7de729cd6314_org

Pressbild: Scania

Scania tar ett stort kliv framåt inom autonoma transporter genom att lansera ett pilotprogram för självkörande lastbilar och Plus för att integrera avancerad självkörande teknik i sina fordon.

– Vi satsar hårt på att utveckla helt integrerade självkörande lösningar, säger Peter Hafmar, Head of Autonomous Solutions inom Scania. 

(Annonslänk)

Scania lanserar Autonomous Commercial Pilot Programme i ett samarbete med det amerikanska teknikföretaget Plus för att utveckla och implementera självkörande lastbilar. Detta initiativ är en del av Scanias ambition att förnya transportsektorn med autonoma lösningar som ökar effektiviteten, minskar utsläppen och förbättrar trafiksäkerheten.

– Plus är hedrade över att ha blivit utvalt av Scania som företagets långsiktiga teknologipartner inom självkörande transporter, säger Shawn Kerrigan, COO och medgrundare av Plus. 

Scania intensifierar utvecklingen av autonoma transporter mellan logistikcentrum.
Pressbild: Scania

– Vi kommer att använda vår erfarenhet av att implementera vår modulära och flexibla mjukvara globalt för att påskynda Scanias utveckling av högpresterande autonom lastbilsteknik. Tekniken kommer att kunna integreras i kundens verksamhet på ett säkert och enkelt sätt, samt kunna sättas i drift kommersiellt i stor skala.

Genom att integrera Plus SuperDrive™ teknik, som möjliggör helt automatiserad körning på nivå 4, strävar Scania efter att involvera kunder i utvecklingen av hållbara transportkoncept. Efter positiva tester i Sverige sedan 2021, siktar företaget på att utöka sin verksamhet i Europa under 2024. Detta steg mot autonoma transporter syftar till att möta den globala förarbristen och initiera en större kommersiell expansion.

– Vi ser självkörande transporter som en viktig del av vårt kompletta erbjudande av säkra, effektiva och hållbara transportlösningar som kan anpassas efter varje enskild kunds specifika behov. Detta stärks ytterligare av TRATON Groups partnerskap med Plus. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 april 2024 20:05
Senast uppdaterad: 16 april 2024 20:05

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors