Företag i fokus:

Partiet firar 10 år – Granberg: ”Målet är en förändring”

DSC_0007-scaled-1

Realistpartiets gruppledare, Joakim Granberg
Foto: Shamash Oyal

Realistpartiet, som en gång startade som en samlingsplats för engagerade restauranganställda och småföretagare i hjärtat av Södertälje, firar nu tio år av politisk verksamhet.

Det var för exakt tio år sedan som partiet grundades. Med restauranganställda och lokala småföretagare som startade kärnan, har partiet långsamt växt och förankrat sig i stadsdelarna runt omkring och fick över 4 procent av rösterna i det senaste valet.

Vad var det som fick er att starta partiet för tio år sedan?

– Jag var sugen redan 2010, men då hade jag inte satt mig i hur det funkar kring lagar och regler och allt vad det innebär. Jag brukar säga lite skämtsamt så här, jag ville engagera mig i Södertälje, men jag var ju för gammal för ett ungdomsförbund i de andra partierna och jag var ju för ung för senior. Om jag hade gått med i Sossarna eller Moderaterna för tio år sedan, ja då kanske jag hade haft något uppdrag idag, men jag hade högre ambitioner. Jag ville förändra och då kände jag att det kan jag bara göra genom att starta ett eget parti.

Vilka utmaningar har partiet stött på under sin tillväxt?

– De största utmaningarna har nog egentligen varit acceptansen från de andra partierna. Vi har känt oss mobbade, utstötta, hånade. Man har skrattat åt oss, man har sett ner på oss, man har faktiskt rent ut sagt behandlat oss illa. Förra valet när vi fick två mandat hade vi nära 1 700 väljare och då gick man in och ändrade reglerna. Tidigare så hade ju pensionärspartiet två mandat, de hade kontor i stadshuset, de fick alla privilegier som de andra partierna har. Men när Relistpartiet nådde två mandat, då gick man in och ändrade reglementet så RP var enda partiet som inte fick kontor eller arbetsplats i stadshuset. 

(Annonslänk)

– Dessutom så hittar man på en egen lönetabell för mig som halverade min lön och så vidare. Och nu har vi nått tre mandat och då har vi lika mycket som Liberalerna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Och då går det inte att hitta på en regel som heter att bara Jocke Granberg inte får kontor. Nu har vi fått det här som de andra har, och det känns ju bra.
Men sedan har vi såklart Södertäljeborna också. Jag förstår att folk var skeptiska 2014. Vad är det här för något? Något lokalt parti, restauranganställda, pubfolk, men det där har vi vuxit ifrån. Vi tar det här på fullt allvar och nu är vi redo att sitta med och styra Södertälje och det är målet i nästa val.

Vilken politisk fråga prioriterar ni högst just nu och varför?

– Den där är jättesvår. Vi har ju fokuserat på bostadspolitiken, att vi ville bygga bostäder som Södertäljeborna har råd att hyra, men idag så känner jag att det har gått över mer till fokus på ungdomars trygghet, Södertäljebornas trygghet, ungdomarnas framtid. Där har vår prioritet landat idag, men vi fokuserar inte på en fråga, men om jag får välja en så är det i fokus att skapa tryggare stadsdelar, framför allt för ungdomarna. Sedan vill vi öka bidragen till föreningarna som har ungdomsverksamheter, inte dra in eller spara in. Nattvandring, läxhjälp, allt det här. Det kan inte bara vara ideellt. Folk behöver liksom hjälp av kommunen också.

Apropå Södertäljes ungdomar. I Hovsjö har ungdomarna väntat på en ny fritidsgård väldigt länge, och kommunen har sagt att den kommer att byggas. Har ni diskuterat något kring det?

– Det har varit snack om det där jättelänge. Jag är inte inne i Kultur och fritidsnämnden, men de har lagt det på is. Man blir så förbannad för jag sitter med och ser lokalbehovsplanen. Det är Telge Bostäder och Telge Fastigheter som ser över alla sina lokaler och hur de ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt på dem, men ekonomi har skötts så fruktansvärt dåligt. Man har sålt lägenheter billigare till bekanta uppe i Hovsjö. Man har renoverat gjuteriet för 60-70 miljoner och nu har vi en hyra på 400 000 kronor som dras från Kultur- och Fritidsnämnden och ingen använder lokalen. Alltså man har misskött Telge Bostäder och Telge Fastigheter under så många år. Exemplevis Fornhöjdsskandalen – 200 miljoner i sjön, men nu jagar de livet ur någon liten förening. Eller till exempel den här föreningen ute i Enhörna som har en mötesplats som tvingats stänga och har en hyra på 6 000 kronor. Kunde inte Kultur- och Fritidsnämnden, eller kommunen, sponsra detta? Istället betalar man 400 000 kronor i månaden för ett tomt gjuteri. Prioriteringarna är fel. Ungdomarna behöver sina mötesplatser.

 Vilka långsiktiga mål har ni för de kommande åren?

– Närmast nu är att få in mer engagerade människor i partiet och att gå stenhårt ”all in” i valet 2026. Att skapa vetskap bland folket här i Södertälje om att det faktiskt går att rösta på oss oavsett vad de röstar på i riksdag och region.

Joakim Granberg under Realistpartiets valvak 2022.
Foto: Shamash Oyal

– Målet är såklart att sitta med och styra Södertälje och vi vill ha ett maktskifte på riktigt. Samma människor har styrt för länge. Jag menar, i diktaturer då ändrar man grundlagen för att få sitta fler än två mandatperioder. Det finns en anledning till varför en president ofta sitter två mandatperioder. För att all vetenskap visar på att makt korrumperar. Det är bra att folk byts ut emellanåt och nu har Socialdemokraterna styrt sedan 1912, om man bortser ifrån tre år 1988-91. Man kanske inte har onda ansikter, men organisationen fungerar inte till slut för du får småpåvar som sitter på sina stolar. ”Jag sköter mitt, du sköter ditt, vi lägger oss inte i.” Det är då du får situationer när folk kan sälja kommunens bilar till kompisar för 8000 spänn.

– Målet är en förändring. Så länge S är kvar längst fram och styr, då sitter alla de här småpovarna kvar och då blir det ingen förändring. Det slösas tio miljoner hit eller dit, men det rycks på axlarna. Vi vill ändra på beteendet och då är det att komma in i makten med nytt och fräscht folk och rensa ut alla som sitter på sina betongarslen och slösar bort skattepengar. Jag blir förbannad när jag ser hur illa det sköts på många avdelningar.

Hur skulle du summera era tio år?

– Det har varit en spännande resa. Det har varit motgångar, framgångar, sorg, glädje och ibland har jag varit förbannad, ibland har jag varit så sorgsen att jag nästan har gråtit. Frustration, i synnerhet det här med mobbningen i stadshus och att man känner sig utanför. Sedan har det varit glädjeämnena, valvakan sist till exempel. Men det har också varit en resa för mig som person. Jag har vuxit, jag har fått erfarenheter som jag inte hade fått om jag hade gett mig in i politiken. 

– Det är inte så att vi har gått till val på att vi ska försämra för Södertäljeborna. Jag tycker om att skapa förändringar till det bättre. Det är det som är målet. 

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 18 april 2024 14:46

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors