Företag i fokus:

Strejken i Södertälje blåstes av efter ny överenskommelse

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

En strejk såg ut att vara oundviklig, och kommunen hade uppmanat föräldrar att packa matsäckar till sina barn. Nu har det dock blivit klart att de inblandade parterna har nått en överenskommelse om ett nytt centralt kollektivavtal.

– Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. 

Flera arbetsplatser i Södertälje och runt om i Sverige riskerade att påverkas av en strejk på grund av meningsskiljaktigheter i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor.

(Annonslänk)

I Södertälje var strejkvarsel utlysta för flera avdelningar inom utbildningskontoret samt för kökspersonal, inklusive kockar och måltidsbiträden. Dessa varsel berörde anställda vid bland annat Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, Förskolan Viksberg, Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola samt Vikbergskolan.

Men under onsdagen meddelades det att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna hade nått en överenskommelse, vilket innebar att någon strejk inte längre var aktuell. För vårdnadshavare med barn i grundskolan innebar detta att de inte längre behövde förbereda matsäckar, som tidigare hade kommunicerats.

– Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Ragnegård.

Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda rapporterar Kommunal.

”Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart.
Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån. Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid, ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti, som garanterar alla medlemmar minst 450 kr i löneökning senast den 30 juni, om inget annat avtalats lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet. I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.

Fakta: Fackförbund Kommunal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 23:09

Studenten Girgis från Södertälje tilldelas pris för sina insatser

398333840_1078709963122241_8963096283132782320_n

Solange Girgis. Pressbild/Pexels

Solange Girgis, uppvuxen i Södertälje, belönas med det årliga Dentatuspriset för sina förtjänstfulla insatser som tandläkarstudent.

Sedan 1989 delar tandvårdsföretaget Dentatus ut priset till landets bästa tandläkarstudent för att hedra framstående insatser inom utbildningen. Förre veckan överlämnas priset och ett stipendium på 10 000 kronor till Solange Girgis vid invigningen av årets riksstämma för svensk tandvård i Umeå.

Enligt motiveringen har Solange Girgis under sin utbildning på termin nio vid Karolinska Institutet i Stockholm visat förmåga att tillämpa teorier i praktiken samt kommunicera med patienter och kolleger på ett empatiskt och ansvarstagande sätt.

Under en intervju med Tandläkartidningen beskriver sig Solange Girgis som oerhört tacksam och stolt över utmärkelsen.

– Det kan inte ha varit ett lätt beslut då vi är många duktiga tandläkarstudenter, säger hon.

Vad gäller framtiden vill Solange börja arbeta som tandläkare, specialisera sig inom sitt yrke och om möjligheten ges undervisa vid Karolinska Institutet.

Prisutdelningen ägde rum i Nolia i Umeå föregående vecka, onsdagen 15 november.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 21 november 2023 23:14

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors