Företag i fokus:

Strejken i Södertälje blåstes av efter ny överenskommelse

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

En strejk såg ut att vara oundviklig, och kommunen hade uppmanat föräldrar att packa matsäckar till sina barn. Nu har det dock blivit klart att de inblandade parterna har nått en överenskommelse om ett nytt centralt kollektivavtal.

– Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. 

Flera arbetsplatser i Södertälje och runt om i Sverige riskerade att påverkas av en strejk på grund av meningsskiljaktigheter i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor.

(Annonslänk)

I Södertälje var strejkvarsel utlysta för flera avdelningar inom utbildningskontoret samt för kökspersonal, inklusive kockar och måltidsbiträden. Dessa varsel berörde anställda vid bland annat Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, Förskolan Viksberg, Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola samt Vikbergskolan.

Men under onsdagen meddelades det att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna hade nått en överenskommelse, vilket innebar att någon strejk inte längre var aktuell. För vårdnadshavare med barn i grundskolan innebar detta att de inte längre behövde förbereda matsäckar, som tidigare hade kommunicerats.

– Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Ragnegård.

Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda rapporterar Kommunal.

”Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart.
Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån. Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid, ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti, som garanterar alla medlemmar minst 450 kr i löneökning senast den 30 juni, om inget annat avtalats lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet. I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.

Fakta: Fackförbund Kommunal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 23:09

Järnasonen rankas som en av landets mäktigaste

5ea0698617c96_thumbnail

Pressbild: TV4

Järnasonen Mauri Hermundsson är en av landets mäktigaste på sociala medier. Det rapporterar Maktbarometern efter en ny kartläggning.

Sedan 2017 kartlägger Maktbarometern de mest inflytelserika personerna på svenska sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Youtube och skapar en samlad maktlista. För tredje året i rad är Järnasosonen Mustiga Mauri med på listan och har i år en hög placering.

Med sina 251 tusen följare på Instagram placerar Maktbarometern Mauri Hermundsson på plats 13 som landets mäktigaste. År 2022 befann han sig på plats 24, men klättrade hela 11 platser i år.

Men det är inte den enda kategorin han finns med i. Mustiga Mauri återfinns även i kategorierna Youtube och som Årets makthavare. På Youtube handlar det om det populära programmet ”Uppdrag mat,” där han är programledare och som har miljontals visningar. ”Uppdrag mat” tappar dock två placeringar från föregående år och hamnar från plats fyra till sjätte platsen i år.

Inom kategorin Årets makthavare har Maktbarometern rankat totalt 100 svenska konton. Här placeras Järnasosonen på plats 21, före Bianca Ingrosso (plats 22) och Zlatan Ibrahimovic (plats 31).

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 20:07

Liberalerna: Nu gör vi förskolan skärmfri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Pixnio

Skärmifieringen har svept över skolsverige med en förödande kraft. Idag är det inte ovanligt att små barn sitter framför skärmar redan i förskolan. Detta trots att forskning starkt avråder från det.

Liberalerna kommer nu att ta initiativ för att skärmhetsen i förskolan rullas tillbaka. Skolverket ska föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg används i utbildningen. Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Skärmexperimentet i förskolan har gått för långt. Det långsiktiga målet är att förskolan ska vara helt skärmfri.

I dag sitter många fyraåringar med skärmar i stället för att utforska världen med sina egna sinnen och ögon. WHO rekommenderar barn mellan två och fem år till högst 60 minuters stillasittande skärmtid per dag. 

Experter på Karolinska Institutet och Lunds universitet har konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling och att undervisning på skärmar är bortkastad ur lär- och utvecklingssynpunkt för de allra yngsta barnen.

Metin Hawsho. Liberalernas gruppledare Södertälje

Liberalerna rev därför nyligen upp den förra regeringens nationella digitaliseringsstrategi som bland annat skulle innebära fortsatt digitalisering i förskolan.

Idag är det obligatoriskt enligt förskolans läroplan att även små barn ska använda digitala verktyg, det ändrar vi nu på. Huvudregeln i förskolans läroplan ska i stället vara att undervisningen är skärmfri.

Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Så gör vi för att barn i förskolan ska utforska paddorna i dammen, snarare än sitta med paddan i soffan.

Självklart ska man få koppla av framför favoritprogrammet på TV eller Youtube ibland. Men skärmar ska vara som lördagsgodis – man ska inte få det för ofta. Skolan och förskolan ska vara arenor för att lära sig saker, för att umgås med andra barn och för att röra på sig. För mycket skärmtid kan leda till koncentrationssvårigheter och tränger undan fysisk aktivitet. Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Både förskolan och skolan är viktigast för de barn som kommer från resurssvaga hem, där man inte har böcker i bokhyllorna och där man kanske inte pratar svenska.

Liberalerna gör nu en läsoffensiv, vi satsar på skolbibliotek, böcker och mer svenska i lågstadiet. Men för att skolan ska kunna erbjuda lugn och ro så måste skärmarna bort ur förskolan. Vi tar nu viktiga steg för en skola som går tillbaka till grunderna. 

Metin Hawsho,
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Evelyn Paz (L)

Alvin Hanna (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 7 oktober 2023 18:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors