Företag i fokus:

Matpriserna sjunker – Första nedgången sedan 2021

Frukt Ica livsmedel

Foto: Alexander Isa

Efter en lång period av stigande kostnader visar nya siffror från SCB att matpriserna i Sverige sjönk i mars, med en noterbar minskning i priserna på grönsaker.

– Det som främst drev prisnedgången på livsmedel i mars jämfört med februari i år var frukt och grönt, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

För första gången sedan sommaren 2021 har matpriserna i Sverige sjunkit jämfört med samma månad året innan, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) konsumentprisindex (KPI). I mars observerades en nedgång på 0,7 procent i priserna på livsmedel och alkoholfria drycker jämfört med februari. Denna trend avviker från det vanliga mönstret där livsmedelspriser tenderar att öka under mars.

Nya siffror från SCB visar att matpriserna i Sverige sjunker.
Foto: Alexander Isa

Under perioden december 2021 till mars 2023 steg priserna på dessa varor 16 månader i rad, vilket sammanlagt ledde till en ökning på över 25 procent. Även om priserna varierade under de följande månaderna, fortsatte de på en årsbasis att stiga, men takten avtog gradvis.

– Det är första gången priserna på livsmedel sjunker sett till årstakt sedan juli 2021, säger Neander.

(Annonslänk)

Bland de mest anmärkningsvärda prisfallen hittar vi grönsaker, där exempelvis gurkor var 32 procent billigare än i mars förra året, medan tomater och purjolök sjönk med 24 respektive 22 procent.

Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, rapporterar att grönsakspriserna totalt sett var 6,7 procent lägre än för ett år sedan, vilket understryker en positiv utveckling för svenska konsumenter i tider av annars höga levnadskostnader.

Prisutvecklingen för varugrupper. Fakta SCB.

VarugruppPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Bröd och övriga spannmålsprodukter0,4-0,7
Kött-1,22,0
Fisk0,0-0,1
Mjölk, ost och ägg-0,6-5,7
Oljor och fetter-1,8-6,3
Frukt-3,52,5
Grönsaker-1,6-6,7
Sötsaker och glass0,83,1
Övriga livsmedel-0,81,2
Kaffe, te och kakao-0,9-3,8
Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuice0,83,0
Livsmedel-0,8-1,0
Alkoholfria drycker0,41,7
Livsmedel och alkoholfria drycker-0,7-0,7

Produkterna som ökade respektive minskade mest i pris mellan februari och mars 2024. Fakta SCB.

ProduktPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Färsk lax5,9-9,9
Potatis4,99,1
Spannmålsbaserade maträtter3,63,2
Saft m.m.2,87,1
Kiwi, ananas m.m.2,617,4
Vetebröd2,5-5,4
Djupfrysta skaldjur2,32,7
Wienerbröd2,07,6
Djupfrysta grönsaker2,05,3
Annat kött2,03,5
[…][…][…]
Småcitrus-5,8-19,5
Apelsiner-6,59,1
Sillkonserver-6,7-3,8
Gurka-6,8-32,1
Tomater-6,9-24,1
Purjolök-6,9-22,3
Äpplen-12,48,2
Blomkål-12,6-15,5
Vindruvor-16,91,7
Vitkål-17,0-11,4

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:17

Domstol häver kommunens beslut om finska klasser – ”Under all kritik”

skola-elever-larare

Foto: Pexels.

En lång kamp är över. Nu kan föräldrar pusta ut efter att Förvaltningsrätten upphävt Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna.

Under våren 2021 meddelades föräldrar om att finnspråkiga klasser i Södertälje kommer att läggas ned. Orsaken var att kommunen ansåg att det var ett lågt elevantal. Ett av förslagen var att placera eleverna i en vanlig klass med en finsktalande förskollärare, men då skulle undervisningen inte bedrivas på svenska då majoriteten av eleverna inte förstod sig på det finska språket.

Upprörda föräldrar tog upp kampen mot Södertälje kommun och menade att beslutet stred mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande.

Trots kritiken beslutade kommunen, den 17 juni 2021, att lägga ner de finska klasserna utan samråd med berörande.

Enligt vårdnadshavaren, Jenna Laakso, påverkade beslutet både barn och familjer negativt och menar att kommunen inte tagit hänsyn till vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen. Ärendet lyftes av den anledningen upp till Förvaltningsrätten som nu lämnar sitt besked.

(Annonslänk)

Enligt domstolen har kommunen underlåtit att informera och samråda med nationella minoriteter. Dels för att stärka deras möjlighet till inflytande, men även stödja att minoritetsspråket hålls levande.

”Barnens inflytande och hur de blivit behandlade är under all kritik. Vårdnadshavarnas åsikter har inte tagits på allvar. Processen har varit sluten och ett mer strukturerar samråd har hållits först efter beslutet fattades”, skriver Förvaltningsrätten i beslutet.

Därmed upphäver domstolen beslutet som fattades av kommunens utbildningsnämnd den 17 juni 2021

– Vi är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun i den minoritetsrättsliga frågan och kämpat med detta i över 1,5 år. Domen är en delseger, säger Jenna Laakso till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 13:05
Senast uppdaterad: 7 december 2022 13:05

Fler kvinnor föder färre barn i Södertälje – Lägsta på 16 år

2022_02_Baby-bebis

Foto: Pexels

Ny statistik från SCB visar att allt fler kvinnor i Södertälje föder färre barn och lägst sedan 2006. Trenden visar sig sträcka ut över landet då kvinnor föder färre samtidigt som den summerade fruktsamheten minskar.

I Södertälje kommun föddes 829 barn mellan januari och september månad i år, detta enligt preliminär statistik. Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB menar att det år 2006 föddes 814 barn mellan januari och september och betonar att trenden först nu växer.

Statistiken visar samtidigt att den summerade fruktsamheten minskar, främst då allt fler väljer att föda färre antal barn.

I Södertälje har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan 2010 från 2,0 barn per kvinna till i fjol 1,8 barn. Samtidigt ligger fruktsamheten något högre än i Stockholms län.

I Sverige har fruktsamheten sett olika ut och varierat över tid. Det som haft stor påverkan är främst utbildningsnivåer, ekonomiska konjunkturer och bland annat förändringar i familjepolitiken. Sverige har de senaste åren befunnit sig i en högkonjunktur samtidigt som det inte debatterats eller fattats beslut kring barnfrågan och antal av barnafödandet. Statistik och forskning visar att trots detta föds allt färre barn.

– Enligt forskning finns det fortfarande inte ett bra och konkret svar kring varför kvinnor väljer att inte föda flera barn, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 10:50
Senast uppdaterad: 7 december 2022 10:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors