Företag i fokus:

Matpriserna sjunker – Första nedgången sedan 2021

Frukt Ica livsmedel

Foto: Alexander Isa

Efter en lång period av stigande kostnader visar nya siffror från SCB att matpriserna i Sverige sjönk i mars, med en noterbar minskning i priserna på grönsaker.

– Det som främst drev prisnedgången på livsmedel i mars jämfört med februari i år var frukt och grönt, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

För första gången sedan sommaren 2021 har matpriserna i Sverige sjunkit jämfört med samma månad året innan, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) konsumentprisindex (KPI). I mars observerades en nedgång på 0,7 procent i priserna på livsmedel och alkoholfria drycker jämfört med februari. Denna trend avviker från det vanliga mönstret där livsmedelspriser tenderar att öka under mars.

Nya siffror från SCB visar att matpriserna i Sverige sjunker.
Foto: Alexander Isa

Under perioden december 2021 till mars 2023 steg priserna på dessa varor 16 månader i rad, vilket sammanlagt ledde till en ökning på över 25 procent. Även om priserna varierade under de följande månaderna, fortsatte de på en årsbasis att stiga, men takten avtog gradvis.

– Det är första gången priserna på livsmedel sjunker sett till årstakt sedan juli 2021, säger Neander.

(Annonslänk)

Bland de mest anmärkningsvärda prisfallen hittar vi grönsaker, där exempelvis gurkor var 32 procent billigare än i mars förra året, medan tomater och purjolök sjönk med 24 respektive 22 procent.

Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, rapporterar att grönsakspriserna totalt sett var 6,7 procent lägre än för ett år sedan, vilket understryker en positiv utveckling för svenska konsumenter i tider av annars höga levnadskostnader.

Prisutvecklingen för varugrupper. Fakta SCB.

VarugruppPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Bröd och övriga spannmålsprodukter0,4-0,7
Kött-1,22,0
Fisk0,0-0,1
Mjölk, ost och ägg-0,6-5,7
Oljor och fetter-1,8-6,3
Frukt-3,52,5
Grönsaker-1,6-6,7
Sötsaker och glass0,83,1
Övriga livsmedel-0,81,2
Kaffe, te och kakao-0,9-3,8
Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuice0,83,0
Livsmedel-0,8-1,0
Alkoholfria drycker0,41,7
Livsmedel och alkoholfria drycker-0,7-0,7

Produkterna som ökade respektive minskade mest i pris mellan februari och mars 2024. Fakta SCB.

ProduktPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Färsk lax5,9-9,9
Potatis4,99,1
Spannmålsbaserade maträtter3,63,2
Saft m.m.2,87,1
Kiwi, ananas m.m.2,617,4
Vetebröd2,5-5,4
Djupfrysta skaldjur2,32,7
Wienerbröd2,07,6
Djupfrysta grönsaker2,05,3
Annat kött2,03,5
[…][…][…]
Småcitrus-5,8-19,5
Apelsiner-6,59,1
Sillkonserver-6,7-3,8
Gurka-6,8-32,1
Tomater-6,9-24,1
Purjolök-6,9-22,3
Äpplen-12,48,2
Blomkål-12,6-15,5
Vindruvor-16,91,7
Vitkål-17,0-11,4

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:17

Järnasonen rankas som en av landets mäktigaste

5ea0698617c96_thumbnail

Pressbild: TV4

Järnasonen Mauri Hermundsson är en av landets mäktigaste på sociala medier. Det rapporterar Maktbarometern efter en ny kartläggning.

Sedan 2017 kartlägger Maktbarometern de mest inflytelserika personerna på svenska sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Youtube och skapar en samlad maktlista. För tredje året i rad är Järnasosonen Mustiga Mauri med på listan och har i år en hög placering.

Med sina 251 tusen följare på Instagram placerar Maktbarometern Mauri Hermundsson på plats 13 som landets mäktigaste. År 2022 befann han sig på plats 24, men klättrade hela 11 platser i år.

Men det är inte den enda kategorin han finns med i. Mustiga Mauri återfinns även i kategorierna Youtube och som Årets makthavare. På Youtube handlar det om det populära programmet ”Uppdrag mat,” där han är programledare och som har miljontals visningar. ”Uppdrag mat” tappar dock två placeringar från föregående år och hamnar från plats fyra till sjätte platsen i år.

Inom kategorin Årets makthavare har Maktbarometern rankat totalt 100 svenska konton. Här placeras Järnasosonen på plats 21, före Bianca Ingrosso (plats 22) och Zlatan Ibrahimovic (plats 31).

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 20:07

Liberalerna: Nu gör vi förskolan skärmfri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Pixnio

Skärmifieringen har svept över skolsverige med en förödande kraft. Idag är det inte ovanligt att små barn sitter framför skärmar redan i förskolan. Detta trots att forskning starkt avråder från det.

Liberalerna kommer nu att ta initiativ för att skärmhetsen i förskolan rullas tillbaka. Skolverket ska föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg används i utbildningen. Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Skärmexperimentet i förskolan har gått för långt. Det långsiktiga målet är att förskolan ska vara helt skärmfri.

I dag sitter många fyraåringar med skärmar i stället för att utforska världen med sina egna sinnen och ögon. WHO rekommenderar barn mellan två och fem år till högst 60 minuters stillasittande skärmtid per dag. 

Experter på Karolinska Institutet och Lunds universitet har konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling och att undervisning på skärmar är bortkastad ur lär- och utvecklingssynpunkt för de allra yngsta barnen.

Metin Hawsho. Liberalernas gruppledare Södertälje

Liberalerna rev därför nyligen upp den förra regeringens nationella digitaliseringsstrategi som bland annat skulle innebära fortsatt digitalisering i förskolan.

Idag är det obligatoriskt enligt förskolans läroplan att även små barn ska använda digitala verktyg, det ändrar vi nu på. Huvudregeln i förskolans läroplan ska i stället vara att undervisningen är skärmfri.

Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Så gör vi för att barn i förskolan ska utforska paddorna i dammen, snarare än sitta med paddan i soffan.

Självklart ska man få koppla av framför favoritprogrammet på TV eller Youtube ibland. Men skärmar ska vara som lördagsgodis – man ska inte få det för ofta. Skolan och förskolan ska vara arenor för att lära sig saker, för att umgås med andra barn och för att röra på sig. För mycket skärmtid kan leda till koncentrationssvårigheter och tränger undan fysisk aktivitet. Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Både förskolan och skolan är viktigast för de barn som kommer från resurssvaga hem, där man inte har böcker i bokhyllorna och där man kanske inte pratar svenska.

Liberalerna gör nu en läsoffensiv, vi satsar på skolbibliotek, böcker och mer svenska i lågstadiet. Men för att skolan ska kunna erbjuda lugn och ro så måste skärmarna bort ur förskolan. Vi tar nu viktiga steg för en skola som går tillbaka till grunderna. 

Metin Hawsho,
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Evelyn Paz (L)

Alvin Hanna (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 7 oktober 2023 18:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors