Företag i fokus:

DEBATT: Socialdemokraternas maktmonopol hotar demokratin

DSC_0005-1536x1025-1

Joakim Granberg, Realistpartiet
Foto: Shamash Oyal

Det spelar mindre roll hur Södertäljeborna röstar, Socialdemokraterna behåller ändå makten då flera partier möjliggör det.

Trots att Socialdemokraterna tappat väljare i varje kommunalval sedan 2002 så har partiet lyckats behålla makten, det skadar inte bara den demokratiska processen, det skapar också en plattform för maktmissbruk och korruption.

Att ha styrt Södertälje i över 100 år sedan 1912 (undantaget 1989–91) är Boel och Socialdemokraterna stolta över, men att långvariga styren oavsett politiskt parti skapar demokratiska och strukturella problem är något som de flesta forskare är överens om.

Långvarig makt leder till en ökad maktkoncentration där stora beslut kan fattas enbart av den styrande partitoppen, något vi sett tydliga exempel på som vid försäljningen av bostäder i Hovsjö där endast tre höga socialdemokrater tog beslutet och sedan hemligstämplade affären.

I valet 2022 så röstade Södertäljeborna för ett maktskifte, men anledningen till att S behåller makten närapå oavsett valutgång är att Boel Godner och hennes parti har lyckats väl med att måla upp en världsbild om att de är solen som övriga partier cirkulerar runt i väntan på sin tur att få stödja fortsatt S styre. För Boel har varit tydligt med att allt annat än ett S lett styre är ett mörkt styre, utan (S)olen så faller ett mörker över Södertälje. Endast hon och Socialdemokraterna kan styra Södertälje är budskapet.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Så länge de övriga partierna som tillsammans har ca 70% av väljarnas stöd sväljer Boels världsbild så kommer S att fortsätta att styra Södertälje i 100 år till. För maktpartiet så spelar det inte så stor roll vilka tecken det är bakom S, det kan vara V och MP, eller varför inte MP, C, V och två vildar, eller till och med Moderaterna med MP.

”Tjänstemän blir lojala till den eviga makten”

Det primära är att S behåller kommunstyrelsens ordförande posten och därmed den operativa makten.

Tjänstemän blir lojala till den eviga makten som i sin tur möjliggör att S märkta småpåvar inte ens märker att det har varit ett val då allt rullar på som vanligt oavsett vilka partitecken det blir bakom S efter ett val. Det leder i sin tur till en kultur i stadshuset om att ”jag sköter mitt så sköter du ditt” – Inga tydliga rutiner och kontrollfunktioner, vilket i grunden är orsaken till alla skandaler vi sett genom åren.

(Annonslänk)

Tjänstepersoner har kunnat sälja ut kommunens bilar till reapriser, ett konsultbolag har i praktiken tagit över driften av samhällsbyggnadskontoret och ökat sina intäkter med över 450% från 2022 till 2023.

Det senaste och tydligaste exemplet är ändå driften av Farstanäs Camping då den S märkte tjänstepersonen (hans fru är en högt uppsatt Socialdemokrat) helt missat att det varit ett val, han körde på som vanligt och tyckte att det skulle vara en lyxkrog ute i farstanäs, så han beställde en för 30 miljoner och rev den väl fungerande restaurangen som redan nyligen byggts på platsen.

”Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner”

Alexander Rosenberg (M) panikstoppade bygget men får nu böta nära sex miljoner till bolaget som kontrakterats av tjänstemannen, och nu ska en ny krog upphandlas ungefär som den som revs.
Miljontals kronor rakt i sjön och utan konsekvenser för ansvariga som vanligt.

Oavsett antal skandaler så plockar Boel fram teflon paraplyet och kör mantrat:
”För Södertäljes bästa samt ordning och reda.”

Men är det verkligen ordning och reda vi ser?
Är det verkligen för Södertäljes bästa att S får styra staden i all evighet?

För dig som vill ha förändring på riktigt – Rösta på Realistpartiet 2026!

Joakim Granberg
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors