Företag i fokus:

Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”

Pr

Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax”(Polisens och kommunens gemensamma arbete mot organiserad brottslighet) är tecken på detta, säger han och fortsätter.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 12:57

Södertäljefestivalen nominerad till prestigefyllt pris

Festival

Foto: Shamash Oyal

I den prestigefyllda årliga tävlingen Gyllene Hjulet har Södertälje city och Södertäljefestivalen erhållit en nominering i kategorin ”Årets lokala rättighet”.

(Annonslänk)

Branschtävlingen Gyllene Hjulet, som nu går in i sin 26:e upplaga, har länge varit en plattform för att lyfta fram de mest innovativa och effektfulla projekten inom sponsring och event. Med en final som äger rum den 17 april på Münchenbryggeriet i Stockholm, bjuder SES och dess partners in till en kväll fylld med glädje, kreativitet och erkännande.

Förfesten, som hölls den 18 mars på Rigoletto, gav en försmak av vad som komma skulle.
Här hyllades de nominerade projekten med musik av Kerstin Ljungström och skapade en atmosfär av förväntan och firande.

Södertäljefestivalen, som stod ut bland nomineringarna, firades för sin förmåga att sammanföra staden och dess invånare genom musik, mat och kultur.

– Vi är väldigt glada och stolta över att bli uppmärksammade för vår insats kring Södertäljefestivalen på en nationell nivå. Vi har arbetat hårt och har haft en väldigt givande samverkan med våra leverantörer och partners för att göra Södertäljefestivalen till ett uppskattat evenemang för alla i regionen, säger Aljosa Lagumdzija, VD Södertälje City.

Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City,
Foto: Shamash Oyal

På galakvällen deltog några av landets främsta artister och kreatörer, och underhållningen levererades av namn såsom Viktor Norén, Cornelia Jacobs, och Kärlekståget – en dj-duo bestående av Amanda Pesikan & Linda Sundblad. Med en middag av Ludwig Tjörnemo, Årets Kock 2020, och prisutdelningen skickligt ledd av Clara Henry, var kvällen en oförglömlig hyllning till kreativiteten inom svensk eventindustri.

Södertäljefestivalen står i hård konkurrens med andra framstående projekt som Åre Sessions 2023, Avicii Arena – Break the silence, och flera andra betydande initiativ inom kategorin ”Årets lokala rättighet”.

Däremot har motiveringen inte presenterats.

– Motiveringstexten kommer först om vi vet att festivalen blir vinnare av kategorin, säger Cecilia från SES till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 mars 2024 15:34
Senast uppdaterad: 21 mars 2024 16:30

Tvist mellan fastighetsbolag och bank – Ekobrott fryser miljoner

IMG_9785

Fastigheterna Rådjuret 1 och Rådjuret 2 i Södertälje.
Bild: Kartor

En juridisk strid har blossat upp mellan Aros Kapital AB och fastighetsbolaget Birkakorset AB, där Aros yrkar på att få ut 11,5 miljoner kronor med särskild förmånsrätt i två fastigheter efter en företagskredit. Samtidigt har Ekobrottsmyndigheten fryst medel relaterade till fallet.

En konflikten mellan nischbanken Aros Kapital AB och fastighetsbolaget Birkakorset AB har eskalerat till rättssalen efter att Aros ansökt om stämning mot Birkakorset. Tvisten rör en företagskredit på 13,5 miljoner kronor som Aros tillhandahållit och som säkerställdes med panträtt i fastigheterna Rådjuret 1 och Rådjuret 2 i Södertälje.

(Annonslänk)

Tvisten, som även dragit till sig Ekobrottsmyndighetens uppmärksamhet, har lett till ett beslut om att frysa medel som Birkakorset betalat in, efter att Aros uppmärksammat potentiella oegentligheter med betalningarnas ursprung. Enligt Aros har Birkakorset inte kunnat redovisa medlens ursprung på ett tillfredsställande sätt, vilket ledde till att Ekobrottsmyndigheten fattade beslut om att beslagta de inbetalade medlen.

Aros kräver nu att tingsrätten fastställer att ett kapitalbelopp på 11,5 miljoner kronor samt upplupen ränta ska utgå med särskild förmånsrätt i de nämnda fastigheterna. Men bolaget har bestridit detta och anlitat advokaten Thomas Karlsson, som till LT säger att de inte håller med om bankens åsikt.

– Det är bankens åsikt, vi håller inte med om det, vår uppfattning är att de tagit emot hela betalningen, huruvida Ekobrottsmyndigheten sen beslagtagit eller inte, är upp till banken att avgöra. Men att pengarna kommer från andra bolags konton är inte konstigare än att du betalar din dotters räkning en månad, säger advokaten till tidningen.

Bland de frysta pengarna rör en inbetalning från ett holdingbolag som betalade 1 miljon kronor till Aros och 10 500 000 kronor som hade inbetalts till Aros av Restaurang Camera AB med säte i Norrköping.

Totalt 11,5 miljoner kronor har beslagtagits och frysts i avvaktan på en eventuell dom och företagsbot, kopplat till en omfattande ekobrottsutredning i Södertälje enligt LT. Denna utredning, som har pågått i tre år, involverar holdingbolaget, Birkakorset och bolaget i Norrköping i förundersökningen.

– Det kommer väckas åtal inom kort just kring de här kapitalflödena till Aros, som jag anser kan bedömas som näringspenningtvätt, säger ekobrottsåklagaren, Fredrik Sandberg, till LT.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 mars 2024 11:46
Senast uppdaterad: 21 mars 2024 13:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors