Företag i fokus:

Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”

Pr

Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax”(Polisens och kommunens gemensamma arbete mot organiserad brottslighet) är tecken på detta, säger han och fortsätter.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 12:57

Jag hittar hellre mitt barn onykter än drogpåverkad

432961744_454104836946977_1370903189652374859_n

Foto: Pexels/Erik Karlberg

4 juli 2008. Precis fyllt 18 år och jag ska få gå ut på krogen för första gången. Solen sken, vännerna och jag bestämde oss för att ta på oss ljusa khakifärgade shorts och en ljus skjorta; ikväll ska vi fira mig.

Vi bestämde oss för att först ta en fördrink på ”Centralbaren”, en klassisk pub med inslag av rock, där olika typer av människor med det gemensamma intresset för rockmusik och öl samlas. Jag går fram till bartendern och beställer en stor stark, lite nervöst.

Han ber mig om legitimation, och lite undvikande smyger jag fram passet. Han utbrister med ett stort flin och en glädjande röst: ”-Wow, du har ju precis fyllt 18! Stort grattis!

Bartendern häller snabbt upp en stor och stark till mig och de andra gästerna vid baren skålar och gratulerar mig på min stora dag. Jag drack snabbt upp min första lagliga öl och vi beslutade oss för att gå vidare. Vi promenerade från Centralen till Järnagatan.

(Annonslänk)

Från en av uteserveringarna hördes ett lätt taktmässigt dunkande av musik, så vi bestämde oss för att titta dit. Där fann vi en fullsmockad uteservering med människor som satt ute och njöt av solskenet med en kall öl i handen. Det såg fantastiskt ut!

Jag och vännerna bestämde oss snabbt för att inta kvällens middag där.

”Välkommen till Stanleys”, ropar krögaren välkomnande. Nygrillade burgare, en kall öl, surret från glada människor och magiskt väder. Vilken tid att leva i!

Efter middagen bestämde vi oss för att gå ner till O’Learys, alla vännerna som tidigare redan hunnit fylla arton hade sagt att det var stället man skulle vara på om man ville dansa och självklart träffa tjejer.

O´Learys vid Marenplan år 2008.
Arkivbild: Erik Karlberg

Väl vid dörren står en stor, vältränad vakt med backslick och frågar mig med skarp blick efter legitimation. Nervöst tar jag fram den och lägger den i hans hand. Han kikar lite snett på mig och tittar sedan på passet. Nu är det kört tänker jag, jag kommer inte komma in. En nervös, nyfylld 18-åring som aldrig varit ute på krogen förut. Han ler mot mig lite lätt och räcker ut armarna och ger mig en stor kram och ropar glatt!

”Grattis på din dag!” Fantastiskt! Välkommen in!”, säger vakten och leder mig in med ett stort leende på läpparna.

Lite lätt chockad följer jag med. Vad hände precis? Fick jag en kram av vakten?

Väl inne på O’Learys lyckas vi krångla oss bland alla människor in till baren. Det spelas ”Umbrella” med Rihanna och Jay-Z från högtalarna och två tjejer bredvid sjunger glädjefyllt med. Vi beställer en drink var och följer med strömmen. Hela lokalen är fylld med människor i alla åldrar och av olika slag. Alla sjunger, skålar och dansar. Glädjen är ofrånkomlig och vi sjunger in natten. Detta var min första kväll som 18-åring i Södertälje.

Populära O’Learys i Södertälje var välbesökt under helgerna.
Arkivbild: Erik Karlberg

Idag, 2024. Jag minns tillbaka på denna kväll, går fortfarande ut emellanåt. Inte lika ofta som då, men en middag med vänner med ett glas vin slår aldrig fel. Utbudet på stan är dock väldigt annorlunda, tyvärr.

Vad hände? Jag läser tidningarna om ungdomar som skjuter varandra, drogerna används, som aldrig förr.

På min tid drack vi alkohol; använde man droger var man inte välkommen. Kan en stor del av droganvändningen bland unga hos oss ha att göra med att dagens ungdomar knappt har något utbud kvar i staden? Någonstans att dansa och träffa jämlikar?

Förr var många ungdomar ute på krogarna, vid första anhalten blev man stoppad av en vakt som kollade ens nykterhet och om det fanns risk att någon hade tagit droger. Väl därinne fanns det vakter som kontrollerade så att folk skötte sig. Väl utanför fanns polisen till hands om det var någon de misstänkte var påverkad.

Jag tror personligen att droganvändandet måste varit betydligt mindre på den tiden. Man ville ju gå ut, dansa, träffa vänner, flörta med tjejer och inte bli tagen för att ha tagit något skit. Vi kunde ha 2-3000 ”vuxna” ungdomar ute på krogarna en kväll. Förutom de ovan nämnda hade vi även Telgekällaren, Flamingo, Torekällbergets Värdshus och Hamnmagasinet som jag kan nämna på rak arm.

Min son fyllde nyss 16 år och vi pratade om hur det var när jag fyllde 18.

Ungdomar tar lätt dåliga beslut när de har tråkigt. Visst har det mycket med uppfostran att göra, men jag vill tycka att det också har en viss del med samhället att göra. Som förälder så hittar jag hellre mitt barn onykter än drogpåverkad. Jag tror att vi kan få bättre kontroll på ungdomarna om vi får staden levande igen.

Bara en tanke…

Andrew Laeddis

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2024 16:47
Senast uppdaterad: 5 april 2024 17:11

INSÄNDARE: Tacka Boel Godner för en mörk vår

DSC_0021-1

Foto Shamash Oyal

Värmens återkomst, ljusets uppståndelse och en tid där fotbollspremiärer tävlar med assyriska nyåret. Det är en tid som vanligtvis präglas av vårens löften om glädje och förhoppningar. Assyriska FF, assyriernas landslag, upplever lika delar ljus och mörker då vi firar femtio år medan vår existens hotas av en svekfull politik och handlingsförlamade tjänstemän som tar ogrundade beslut. Vi har gjort allt vi kan för att sprida ljus i staden, men vi står maktlösa när spelreglerna ändras medan matchen pågår.

Assyriska nyåret har passerat och så även en fotbollspremiär i en högre serie. Jubileumströjan med en dikt av nationalhjälten Naum Faiq och Assyriskaloggan i guld står klar och en ny klubb har startats på andra sidan Atlanten i Kanada. Ungdomsverksamheten växer och intresset för våra säsongskort är högre än någonsin. Ekonomiskt var också 2023 vårt bästa år under vår mandatperiod, vi lyckades också hålla vårt löfte till kommunen om att betala våra driftkostnader.

Man skulle kunna tro att vi gör oss redo för festen som vårt 50-årsjubileum skulle betyda. Istället har Boel Godner med sin politiska majoritet stoppat alla festplaner genom att avbryta våra förhandlingar om en avbetalningsplan och gett oss ett ultimatum som kan få ödesdigra konsekvenser för Assyriskas FF och dess femtioåriga fotbollssaga. Godners plötsliga svek mot tidigare överenskommelse innebär att kommunen tvingar Assyriska att betala hela sin skuld på 1,6 miljoner senast 30 juni 2024.

Vi efterfrågade underlag som vi fick vänta på i sex månader

Sedan vi tog över som ny styrelsen har vi jobbat hårt för att få ordning på vår ekonomi och skulden till kommunen har alltid varit prioriterad. Det började med att vi försökte få grepp om hur stor skulden var och om den stämde. Vi efterfrågade underlag som vi fick vänta på i sex månader. När vi väl fick underlaget hade vi följdfrågor som tjänstemännen antingen inte kunde svara på eller dröjde med sina svar så att vi inte kunde bokföra i god tid.

Två års pandemi gjorde heller inte saken bättre och precis när pandemin släppte sitt grepp och vi var på väg att resa oss valde Godner, i januari 2022, med sina tjänstemän att frysa 385 tusen kronor som skulle gå till att betala en del av vår skuld. Samtidigt tog de bort en stor intäktskälla för oss när de skrotade LED-skärmarna på arenan. Båda dessa beslut kom utan förvarning eller diskussion med oss. LED-skärmarna saknas än idag.

I april 2022 bjöd vi in den dåvarande politiska majoriteten till vårt kansli för en dialog där vi förklarade att dessa två beslut försatte oss i en otroligt svår ekonomisk sits och bad om förståelse. Godner hänvisade oss då till sina tjänstemän för att inleda diskussioner om en ny avbetalningsplan som skulle vara realistisk i förhållande till vår ekonomiska situation.

Samtal med tjänstemännen inleddes och förhoppningen var att skriva på en avbetalningsplan innan midsommar 2022. Ekonomidirektör Erika Svensson kom då med nya krav på oss och vi uppfyllde dem. Det skulle dock ta ett år, till maj 2023, innan vi till slut fick ett utkast på en avbetalningsplan från Svensson. Utkastet baserades på våra dialoger det senaste året. Men sen blir det knäpptyst från kommunens sida trots många mejl och telefonsamtal till tjänstemännen.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

I december 2023 blir vi kallade till möte med nytillträdde stadsdirektören Magnus Gyllestad och Maria Lindeberg, chef för Kultur och Fritid där budskapet är att så länge vi håller vårt löfte om att betala våra driftkostnader för året lovar de att avbetalningsplanen kommer att bli av. Vi håller vårt löfte och betalar. I början av 2024 börjar vi återigen kontakta tjänstemännen för att få klart allting men de skjuter hela tiden upp.

Det ska dröja till 6 mars innan vi återigen blir kallade till Stadshuset. Vi var förhoppningsfulla och nyfikna på vad Gyllestad och Lindeberg skulle presentera så att vi kunde komma vidare. Våra förhoppningar grusades ganska snabbt. Istället för avbetalningsplan och hållna löften kom nu Gyllestad med beskedet att dialogen om en avbetalningsplan är stoppad och vi får ett ultimatum om att reglera hela skulden senast 30 juni 2024.

Vi efterfrågar en skriftlig motivering på beslutet, vi vill också veta när ett sådant beslut har tagits och av vem? Stadsdirektören förklarar att något sådant beslut inte finns, han säger att han är politiskt styrd vilket betyder att den politiska majoriteten med Boel Godner har bestämt denna nya riktning. När jag frågar Godner säger hon att beslutet var ett ”politiskt stöd till tjänstemännen”.

”Det värsta av allt är att vi ännu inte vet varför kommunen har valt denna väg.”

Här står vi idag med en avbruten dialog och en kommun styrd av politiker och tjänstemän som ger dubbla budskap. Det värsta av allt är att vi ännu inte vet varför kommunen har valt denna väg. Dessa motstridiga budskap från tjänstemän och politiker gällande ett så känsligt beslut skapar bara spekulationer och skadar vår relation. Hur ska vi tolka denna plötsliga vändning på annat sätt än att man vill skada Assyriska FF?

Boel Godner har i två år vetat om vår ekonomiska utsatthet. I april 2022 gav hon sina tjänstemän uppdraget att förhandla fram en avbetalningsplan och precis när vi fullgjort våra förpliktelser har hon tillsammans med sin nya majoritet stoppat våra möjligheter och istället gett oss en omöjlig uppgift.

(Annonslänk)

Godner är mycket väl medveten om att vi inte kommer att kunna betala hela vår skuld senast 30 juni, hon vill skicka oss på inkasso och öka våra kostnader ännu mer. Hon är medveten om att vår enda räddning är den avbetalningsplan hennes tjänstemän redan gett oss ett förslag på, ändå väljer hon att skicka oss på inkasso. Frågan är varför? Vi får inga tydliga svar och vi då spekulera och gissa baserat på den informationen vi har.

Ett sådan beslut säger att för Boel Godner och hennes majoritet är Assyriskas verksamhet inte viktig för Södertälje och det spelar ingen roll om vi lägger ner föreningen. Det är inte heller viktigt att hålla sitt ord eller ens förklara sina beslut, det är bara att skylla på ”politiskt stöd till tjänstemännen” och sedan sluta svara. Det är en sorglig vändning men kanske inte så oväntad av en kommunstyrelseordförande som senaste tiden kommit med plumpa och generaliserande uttalanden som pekar ut vår folkgrupp som fuskare och kriminella. Kanske är detta den mest logiska förklaringen till ett sådant beslut?

Vi har alltid prioriterat vår skuld till kommunen. Vi har inte bett om att få fördelar gentemot andra föreningar i staden, vi har bett om förståelse och en ärlig chans att göra rätt för oss. Vi förstår inte varför två års dialog, som resulterat i ett förslag till avbetalningsplan, plötsligt ska skrotas. Vem tog beslutet? Hur lyder det? När togs det? Vem vinner på det här beslutet? Nej Boel, du vill ha ordning och reda i Södertälje – börja då med att ha det i stadshuset – och ta reda på svaren till våra frågor. Det är det minsta du kan göra för oss denna vår.

I detta mörker kommer vi ändå att försöka klara av vår verksamhet 2024. Det är vi skyldiga våra medlemmar, supportrar och samarbetspartners. Vi är skyldiga vår klubb som fyller 50 år att hålla vår fana så högt vi kan, även om detta kan bli vårt sista verksamhetsår. Ljusets årstid är här men vi vandrar i mörkret tack vare Godners beslut och vad den innebär för vår dialog och relation.

Moussa Esa
Ordförande Assyriska FF

Läs även: INSÄNDARE: Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2024 12:33
Senast uppdaterad: 9 maj 2024 13:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors