Företag i fokus:

Forskaren om upplevd rasism: ”Kommunen utmålar gruppen”

Pr

Sonya Aho (Assyriska föreningen), forskaren Nazem Tahvilzadeh, Birgitta Kaya (S:t Afrems kyrka) och Besim Aho (S:t Jacobs kyrka).
Foto: Privat.

Initiativet Tryggare Södertälje anordnade en föreläsning med statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh, där deltagare delade med sig av sina erfarenheter av stigmatisering, fördomar och rasism. – Gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar, säger Tahvilzadeh till Telgenytt.

Initiativet Tryggare Södertälje, som representerar tiotusentals invånare, organiserade en välbesökt föreläsning med forskaren Nazem Tahvilzadeh som hölls på Suryoyocenter i Geneta. Något likande gränsöverskridande möten har inte funnits på över 40.

– Jag var både hedrad och imponerad av gästfriheten, mångfalden och den stora uppslutningen. Jag blev också mycket illa berörd av vittnesmål om hur våld, diskriminering och rasism upplevs av Södertäljebor som försöker leva helt vanliga liv. På det stora hela är mitt intryck att deltagarna uppfattar kommunföreträdares kollektiva skuldbeläggande som ett stort problem och att det finns en vilja till dialog och samverkan för att förändra bilden.

Hur skulle du beskriva de erfarenheter av stigmatisering som assyrier/syrianer i Södertälje har delat med dig?

– Jag har deltagit i liknande samtal i flera städer i landet och det slår mig att assyrier/syrianers erfarenheter speglar hur andra minoritetsgrupper eller förortinvånare upplever rasismen. Deltagarna berättade att omvärlden har en negativ bild av staden som belamrad med invandring och livsfarlig kriminalitet.
En ung kvinna sa att elever i en skola i Stockholm liknade Södertälje med en Brasiliansk ”favelas”, extremt fattiga kåkstäder. Stigmatiserande uttalanden om Södertälje som dålig plats skapar en ”en tung filt över våra sinnen”, sa en annan kvinna och menade att ”en trösklarnas stad” har uppstått som hindrar individers frihet. Man skäms för att säga att man är från Södertälje eller att man är assyrier/syrian sa flera personer. Man döljer det från sitt CV när man söker arbete och ser det som ett hinder att ”få vara med som alla andra”, säger Tahvilzadeh

Samtidigt upplever forskaren att att brottsligheten också är ett pågående trauma som många vill göra någonting åt.

– Man önskar att man hade kommunledningens förtroende att inkluderas i det brottsförebyggande arbetet, till exempel genom att få sitt föreningsliv erkänt som en resurs för ungdomars möjligheter. Osynliggörande av gruppens positiva strävanden är en frustration som jag tycker många uttryckte. Oavsett vad man försöker göra åt problemen i staden så utmålar kommunen gruppen som problemet. 

Vad anser du om kommunens påstådda roll i att bidra till en negativ bild av assyrier/syrianer?

– En man på mötet så att de senaste fem åren har kommunledningen fokuserat på frågor om kriminalitet i både lokal och riksmedia. Problemet är att socialdemokratin, med olika koalitioner över åren, problematiserat invandringen och segregationen i Södertälje som ett stort problem, och nu talar man uteslutande om kriminalitet.
Från kritik mot ebo-lagen, bristande stöd till nyanlända och integrationspolitik har kommunen börjat fokusera på medborgares fusk, bedrägerier, kriminalitet, korrupta tjänstepersoner med utländsk bakgrund, ”tystnadskultur”, ”parallellsamhällen” och ”kriminella klaner” osv.
Den stora mobiliseringen runt konferensen om ”Kommuner som brottsplats” och agendan för arbete mot organiserad brottslighet i strategin ”Pax”(Polisens och kommunens gemensamma arbete mot organiserad brottslighet) är tecken på detta, säger han och fortsätter.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh på plats i Södertälje.
Foto: Privat

– Detta reser frågan om vad Socialdemokratins nya roll är i staden? Ska partiet förebygga och åtgärda brottslighet och andra sociala problem genom robust arbetsmarknads-, välfärds-, kultur- och fritidspolitik?  Eller ska man bli förvandla kommunen till en polisiär underavdelning som låter andra aktörer bestämma hur man ska förstå samhällsproblem? Nuvarande koalition har slagit in på den senare banan vilket säkert gynnar makthavarna individuellt, men det är en usel strategi för ett enat Södertälje. Vilka är idéerna om möjligheternas Sverige? 

Nazem Tahvilzadeh menar att problemet inte ligger i de strategier som används för att bekämpa grov kriminalitet. Istället står kommunen inför en utmaning där handlingar utförda av enskilda individer ofta ses som representativa för hela grupper, vilket leder till orättvisa generaliseringar.

– Brottslighet rasifieras. Istället för att se till de sociala faktorerna bakom kriminalitet anklagar kommunen på både subtila och direkta sätt ett ”parallellsamhälle” vara orsaken. Med parallellsamhället menar man olika invandrargrupper och deras barn och skiljer dessa från ”goda svenskar”. Frågan är vilken nytta en socialdemokrati gör som inte längre pratar om klassamhället, om inkomstskillnader, om sociala rättigheter och lika möjligheter?

Många assyrier/syrianer berättade att de känner att de utsätts för rasism. Hur skulle du beskriva det och delar du den bilden?

– Rasismen uttrycker sig på två sätt. För det första att gruppen kollektivt skuldbeläggs för många olika negativa handlingar vilket gör att det mångkulturella Södertälje uppfattas vara negativt i sig. För det andra så osynliggörs det enorma bidrag som invandrargrupper, däribland assyrier/syrianer, gör och har gjort för Södertälje som stad. Utan invandringen hade Södertälje och Sverige stannat.

Fullt hus när Nazem Tahvilzadeh gästade Suryoyocenter i Geneta
Foto: privat.

– Att assyrier/syrianer skulle leva i ett eget samhälle är en rasistisk föreställning. Det målar en bild av det mångkulturella svenska samhället som ett biljardbord med hårda bollar som studsar mot varandra utan viljan att interagera. I själva verket är det svenska samhället mångkulturellt välfungerande där minoritetsgruppers framgångar genom samspel med svenskheten: pliktkänslan att arbeta, robust föreningsliv, fackligt och partipolitiskt engagemang, universitetsstudier och beundransvärda karriärer i privat och offentlig sektor, författare och kulturpersonligheter, fotbollsproffs, entreprenörskap som bidrar till levande innerstäder, kultur och möten med mera.

Vilken inverkan tror du att stigmatiseringen och diskrimineringen kan ha för påverkan på folkgruppen på lång sikt? 

– Föreställningen att gruppen lever i ett ”parallellsamhälle” som fungerar som en plattform för kriminell organisering skuldbelägger invandrare och deras barn för sociala problem som skapas av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har historiskt syftat på ömsesidighet: invandraren blir svensk och svenskheten förändras med mångkulturalismen. Detta har hänt i vårt land där en tredjedel av befolkningen har utländskt påbrå. Vad som betonas av regeringar och kommuner nu är en assimilationspolitik som mer eller mindre sammankopplar personlig framgång med ambition att bli ”svensk”. En ung kvinna sa på mötet att hon känner sig som svensk/assyrier och många andra beskrev sig själva som stolta södertäljebor eller ”tälje-tokar”. 

– När politiska makthavare stigmatiserar en särskild etnicitet eller kulturell gemenskap för problematiskt ger detta klartecken för andra att göra likadant. Normerna om en ”dålig” minoritetsetnisk identitet och en ”god” svenskhet är inte bara fantasier utan skapar komplex i människors självbilder. Historiskt har assyrier/syrianer goda skäl att bekräfta sin etniska särart vilket många befarar kan försvinna i och med att ungdomar ser negativt på sin identitet. Forskning om mångspråkighet och -kultur visar att barn och ungdomar mår bäst av att bejaka sina olika identiteter, även de minoritetsetniska, genom hemspråk och kontinuerliga möten och gemenskaper. Många på mötet påtalade därför oro om barnens framtid och deras självbilder i takt med ökad rasism. Jag har samma oro för mina barn också, säger statsvetenskapsdocenten Nazem Tahvilzadeh.

Läs även: – Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 12:57

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

50 års psoriasisvård går i graven

IMG_8112

Bild: Kartor

Psoriasisföreningen i Stockholms län har beslutat att gå i konkurs, vilket leder till att dess vårdverksamhet, inklusive mottagningen i Södertälje och tre andra i länet, avvecklas. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

Psoriasisföreningen i Stockholms län, en gång en bastion för vård och behandling av psoriasispatienter, har den 12 januari beslutat att avsluta sin verksamhet och försätta sig själva i konkurs. Detta beslut kommer efter att inget nytt avtal med regionen ingicks, vilket resulterade i ekonomiska svårigheter, inklusive oförmågan att betala skulder och löner till anställda.

– Vi sitter nu med leverantörsskulder som är större än intäkterna, och föreningen har begärts i konkurs. Vårt hopp om ett nytt avtal grusades i oktober, säger Annelie Edrén, verksamhetschef för Psoriasisföreningen Stockholms län, till Dagens Nyheter.

(Annonslänk)

Konkursen markerar en trist avslutning på föreningens 50 år långa historia av att ge specialiserad vård och behandling till patienter med psoriasis, en sjukdom som klassas av WHO som en kronisk och inflammatorisk folksjukdom. Denna utveckling lämnar många patienter utan nödvändig och sammanhållen vård.

Föreningens vårdverksamhet avslutades abrupt efter att Region Stockholm ersatte Vårdval Hud med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Trots att föreningen erhöll ett direktupphandlat avtal till 31 december 2023 och hade mottagit ett muntligt löfte om en mer långsiktig lösning, kunde inget konkret avtal uppnås på grund av juridiska hinder.

– Jag känner mig både otroligt ledsen men samtidigt också heligt arg för att regionen inte kan göra någonting för att rädda en specialiserad, professionell och billig vård, som hjälper så många patienter i hela länet att kunna leva ett drägligt liv med en kronisk inflammatorisk sjukdom, säger Annelie Edrén, verksamhetschef för Psoriasisföreningen i Stockholms län, till LT.

Denna omvälvande förändring är inte bara en förlust för de som lider av psoriasis, utan även för den medicinska forskningen kring denna sjukdom. Patienter och medlemmar i föreningen står nu inför utmaningen att hitta alternativ vård i en redan ansträngd sjukvårdsmiljö.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 20:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors