Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

SENASTE NYTT: Regeringen vill stänga SiS i Södertälje

IMG_4266-scaled

Polis på Sis-Tysslinge vid ett tidgare tillfälle. Foto: Shamash Oyal

Regeringen siktar på att stänga Sis och lägga nytt fokus på en helt ny organisation, vars namn ännu inte är fastställt. – Det är ett faktum att myndigheten SiS inte har förmågan att möta samhällsutvecklingen på ett tillfredsställande sätt, säger Linda Lindberg, gruppledare (SD).

I ljuset av den ökande kritiken mot Statens institutionsstyrelse, SiS, inklusive dess verksamhet i Södertälje, har regeringen beslutat att tillsätta en utredning för att omfattande reformera den statliga barn- och ungdomsvården.

Utredningen kommer att fokusera på att analysera organisationens effektivitet, föreslå åtgärder för att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektiven, och undersöka behovet av förbättrad utslussning och eftervård. Denna åtgärd kommer som ett svar på det växande behovet bland barn och unga, där många har kopplingar till kriminella nätverk eller utsätter sig för risker genom missbruk eller självskadande beteende.

– Situationen för barn och unga som är i samhällets vård ska alltid leda till det bättre, aldrig till det sämre, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall(M).

SiS ungdomshem Tysslinge utanför Södertälje. Bild: SiS

Regeringens ambition är att skapa en statlig barn- och ungdomsvård av hög kvalitet, som är trygg, säker och rättssäker för alla inblandade. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att se över och förbättra nuvarande brister inom verksamheten, när våldet och åldern kryper allt längre ner och fler ungdomar placeras på Sis på grund av grov kriminalitet.

– När Sis skapades på 90-talet så var det nog få som trodde att vi skulle se den utveckling vi har fått se. Att unga gängkriminella skulle placeras på myndigheten var det nog få som kunde förutspå. Vi har en allt grövre våld bland våra ungdomar och på den här myndigheten, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Nuvarande brister inom verksamheten ska kartläggas, beskrivas och analyseras och utredningen ska redovisas senast den 25 april 2025. Samtidigt förbereder sig Kriminalvården för en etableringen av ungdomsfängelser för 15- till 17-åringar som dömts för grova brott, vilka ska vara i drift i juli 2026.

Läs även:

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 21:18
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

KTH överväger att stanna kvar i Södertälje

Pressbild-KTH

Pressbild: KTH

KTH kan komma att behålla sin närvaro i Södertälje trots initiala planer på att flytta verksamheten till Stockholm, enligt en rapport från SVT.

– Vi har ett projekt igång för att hitta andra format för en närvaro i Södertälje, säger rektor Anders Söderholm till SVT.

(Annonslänk)

I slutet av förra året meddelade KTH att de planerade att flytta sin verksamhet från Södertälje till huvudcampuset i Stockholm, i syfte att stärka universitetets ekonomi och framtida utveckling genom att reducera kostnader.

Den planerade flytten, som offentliggjordes i november, förväntas ta flera år att genomföra med ett mål om fullföljande senast år 2027.

Bakom beslutet ligger KTH:s ekonomiska utmaningar, förstärkta av pandemins effekter, hög inflation och ökade kostnader för lokalhyra, där besparingar på över 150 miljoner kronor förväntas enbart från lokalutgifter. Beslutet att lämna Södertälje motiverades även av att campuset tidigare ansågs vara svårt att motivera, delvis på grund av ett lågt antal studenter och examina.

Trots detta pekar nya rapporter från SVT på att KTH fortfarande kan överväga att bibehålla en viss närvaro i staden med flera lärosäten.

– Det är viktigt att den spetskompetens vi har på lärosätet kommer till godo där den bäst behövs samt kan utvecklas i samverkan med världsledande företag. I ljuset av detta tycker vi att Södertälje är en viktig plats att finnas på, säger Jessika Hedén, gruppchef på MDU till SVT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 18:45
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 18:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors