Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Kommunen investerar 100 miljoner i Marenområdet

Maren

Bild/Illustration: Stadsrum Fastigheter

Södertälje kommun påbörjar en omfattande renovering av Marenplan, inklusive konstruktion av nya kajer och en stor fontän, samtidigt som ett nytt 16-våningshotell med skybar och restauranger planeras att stå klart i slutet av 2025.

Södertälje kommun har inlett en storskalig upphandling för att förnya och fräscha upp Marenområdet, en upphandling som avslutades idag, den 26 januari.

Projektet, som beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor, inkluderar byggandet av nya kajkonstruktioner för att ersätta de som har tjänat ut. En del av planen innefattar även uppförandet av en ny, stor fontän på cirka 25 meter, som kommer att placeras framför Marentrappan för att bidra till en mer levande stadskärna.

Planerade fontänen framför Marentrappan markerad i röd ring. Skiss Södertälje kommun

Arbetet är planerat i samband med färdigställandet av det nya Marenhotellet, 16-våningshotellet med skybar och flera restauranger, vilket förväntas bli en Södertäljes nya mötesplats. Dessutom kommer upprustningen att inkludera förbättringar kring slussen och Södertäljekanalen.

Anbudsgivare för projektet förväntas ha omfattande erfarenhet inom specifika tekniska områden som spontning, undervattensgjutning, pålning och arbete från vatten. Projektet omfattar flera viktiga faser, inklusive rivning av befintlig kaj, installation av spont och slagna pålar, samt gjutning av nya kajstrukturer.

För att minimera störningarna för de boende i området har kommunen begränsat arbetstiderna till vardagar mellan 07-19, med särskilda tider för mer bullrande arbeten.

Läs även: 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 26 januari 2024 01:06

INSÄNDARE: Vi vill börja skoldagen senare!

AFA6DB3C-0930-4D45-B5D0-82FE05FA0F83

Isabelle Sjödin, 11, och Victoria Kolli, 10. Foto: Privta

Vi är två barn på 10/11 årsåldern som vill börja skolan senare. Vi behöver mer sömn. I Finland börjar de nio och slutar klockan tre för att få mer sömn.

Sedan 2019 har barnen i Finland börjat från klockan nio till 15 alla dagar. Eftersom barn och tonåringar har ett annat sömnmönster än vuxna gör den senare skolstarten att de är mer utsövda och får lättare att koncentrera sig, är tanken enligt skolvärlden. Barn och tonåringar behöver mer sömn än vuxna, i genomsnitt 9-11 timmar per natt i åldern 6-12 år.

”Gynnar både undervisningen och familjepusslet”

I Finland har dem bättre resultat i skolan och vi tror det är för att dem börjar senare och får mer sömn på de sättet. Våra rutiner inom sömnen är att vi lägger oss 21.00-21.30 och somnar ungefär mellan 22.30 och 00.00 och vaknar klockan 07.00. Det blir inte så mycket sömn. 

Sömnforskare skriver i svenska YLE: En skoldag som alltid börjar tidigast klockan 9 skulle gynna både undervisningen och familjepusslet. Vi tycker att Skolverket borde tänka på det!

Victoria Kolli, 10 år
Isabelle Sjödin, 11 år

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2024 18:43
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors