Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Kvinna krävs tillbaka på hundratusentals kronor

Forsakringskassan Foto: Cc

Foto: Creative Commons

En ung kvinna från Södertälje krävs på stort belopp av Försäkringskassan. Detta efter att hon mottagit aktivitetsstöd samtidigt som hon vistades utomlands.

Kvinnan, född 2000, har enligt ett beslut från Försäkringskassan erhållit för mycket aktivitetsstöd under perioden december 2020 till mars 2023. Totalt måste hon återbetala 205.530 kronor.

Det visade sig att kvinnan hade ansökt om och intygat deltagande i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program under olika tidsperioder. Efter en kontrollutredning konstaterade Försäkringskassan att kvinnan hade befunnit sig utomlands under dessa perioder, vilket strider mot villkoren för aktivitetsstöd.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Enligt Arbetsförmedlingen är det inte tillåtet att delta i programmet från utlandet om det inte finns särskilda skäl och överenskommelser i förväg. Eftersom kvinnan inte hade någon sådan överenskommelse med Arbetsförmedlingen, ansåg Försäkringskassan att hon inte hade rätt till aktivitetsstöd under de angivna perioderna.

Kvinnan hävdade att hon inte visste att man inte får befinna sig utomlands och samtidigt delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, men Försäkringskassan argumenterade att det är deltagarens eget ansvar att känna till och följa reglerna.

Därför kräver Försäkringskassan nu att hon ska återbetala det felaktigt erhållna stödet på 205.530 kronor.

Läs även: – Försäkringskassan utreds efter oanmält besök hos rullstolsbunden kvinna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 15 november 2023 23:28

Nina Baresso och dottern skriver svensk historia

Nina-Baresso

Foto: Shamash Oyal

Nina Baresso, en av Sveriges största basketprofiler, skriver svensk historia tillsammans med sin dotter Kiela. För allra första gången på elitnivå ställdes mor och dotter mot varandra – i Södertälje.

– Du är 17 år och jag 48, säger en glad Nina Baresso när hon under intervjun stolt tittar på sin dotter.

Nina Baresso, född 1975 i Södertälje, har länge varit en lysande stjärna på den svenska basketarenan. Med 14 säsonger i högstaligan, tre SM-guld och proffsspel i Spanien under bältet, har hon cementerat sin status som en av sportens största profiler i Sverige. Idag representerar hon Huddinge Basket och fortsätter att skriva historia inom svensk basket.

Dröm går i uppfyllelse
I en intervju med Sveriges Radio år 2019 uttryckte Baresso sin längtan att spela mot sin dotter Kiela på professionell nivå och spekulerade i att hon behövde spela till 50-årsåldern innan hon kunde lägga skorna på hyllan.

Då var hon 44 år gammal, men nu, fyra år senare, slår drömmen äntligen in.

– Wow, det här är som en dröm. Att det dessutom sker i Södertälje, jag finner inga ord, sa en rörd Baresso till Telgenytt, inför mötet mot dottern.

17-åringen Kiela gör sig redo för en match mot sin 31 år äldre mamma, Nina Baresso. Foto: Shamash Oyal

Matchen i Rosenborghallen under onsdagskvällen blev en minnesvärd tillställning, med en spännande atmosfär och alla ögon riktade mot duellen mellan Nina och Kiela. Det blev inte bara en milstolpe i svensk baskets historia utan också en känslomässigt laddad upplevelse för både mor och dotter.

– Det här är magiskt, hon är ju en legend i sig själv. Att jag möter min egen mamma och en sådan spelare känns fantastiskt, säger SBBK-spelaren, Kiela och fortsätter.

– Mamma har varit min idol genom hela min karriär, och jag strävar efter att bli som hon har varit, säger 17-åringen.

Både Nina och dottern Kiela är fostrade i SBBK och har tidigare spelat med varandra, vilket endast har skett en gång tidigare i svensk baskethistoria. Att mor och dotter ställs mot varandra på professionell nivå har dock aldrig tidigare inträffat – fram till idag.

– Vi skapar baskethistoria här idag. Det finns ingen som har spelat mot sitt eget barn, framförallt inte i Sverige, och att vi är de första som gör det idag, uppväxta i lilla Ronna, känns fantastiskt, avslutar Nina Baresso för att kliva in på plan och värma upp inför matchen.

Kiela och Nina Baresso. Foto: Shamash Oyal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 november 2023 21:41
Senast uppdaterad: 15 november 2023 21:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors