Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Melina Mellin prisas – ”Synlig och närvarande säkerhetschef”

Mellin

Mellin mottog sitt pris under tisdagskvällen. Foto: Janis Lukas.

Melina Mellin, säkerhetschef vid Södertälje sjukhus, har utsetts till Årets Säkerhetsprofil för sitt enastående arbete. Hon tilldelades priser på Säkerhetsgalan under tisdagskvällen.

Mellin, som nominerades och tog sig hela vägen till final, ställdes mot två andra under tisdagskvällen – Minou Sadeghpour, Head of Public Affairs och seniorkonsult på 4C Strategies, och Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

Utmärkelsen ”Årets Säkerhetsprofil” tilldelas en person med ett stort intresse för säkerhetsfrågor och som, med stort engagemang och gedigen kunskap, verkar inom säkerhetsbranschen. När juryn hade avslutat överläggningen stod det klart att Södertälje sjukhus säkerhetschef knep årets utmärkelse.

Melina Mellin brinner för att vara en synlig och närvarande säkerhetschef, och hennes arbete med att skapa trygghet både för medarbetare, patienter och besökare hyllades under galan.

”Melina har under nästan tio år som säkerhetschef på Södertälje sjukhus byggt upp en välfungerande säkerhetsorganisation från grunden och därmed också en god säkerhetskultur. Hon är en synlig och närvarande säkerhetschef med trygga medarbetare som ledstjärna. Genom engagemang, uthållighet och ett entusiasmerande arbetssätt har hon implementerat och befäst den säkerhetsmedvetenhet som numera genomsyrar alla delar av sjukhuset och dess samarbetspartners.”, löd juryns motivering.

(Annoslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 11:14
Senast uppdaterad: 4 oktober 2023 11:14

Allt fler tar automatkörkort – Södertälje leder utvecklingen

Automat-bil-Jean-Philippe-Delberghe-Unsplash

Foto: Jean-Philippe Delberghe, Unsplash

Allt fler väljer att ta körkort för automatbil – både i Stockholms län och i riket som helhet. Och bland de som kört upp i Södertälje är andelen näst störst i landet. 

Det blir allt vanligare att ta körkort villkorat för automatväxlade bilar i Sverige – som alltså inte får användas i bilar med manuell växel. Av de som gjorde en godkänd uppkörning för B-körkort 2017 körde var tionde upp för automat. Hittills i år är det nästan var tredje körkortstagare.

Samma utveckling ses Stockholms län, och här går utvecklingen snabbare än i riket som helhet. Här har andelen automatkörkort ökat från 21 procent 2017 till 54 procent hittills i år. Störst är andelen bland dem som kör upp i Järfälla där 1 420 av de 2 417 som kört upp för B-körkort hittills i år begränsade sig till automatväxlad bil. Det motsvarar 59 procent och är den högsta andelen av alla Trafikverkets provtagningsorter. Det kan jämföras med 28 procent – 143 av 513 – i Norrtälje där andelen är lägst i Stockholms län.

I Södertälje har hittills i år har 1 390 av de 2 515 som klarat uppkörningen tagit automatkort – 55 procent. Det är den näst största andelen i landet.

Av alla som har körkort i Sverige är det fortfarande bara någon procent som är begränsade till automatväxlade bilar, men de senaste åren har utvecklingen gått snabbt. På Trafikverket konstaterar man att de allra flesta nya bilar som säljs är automatväxlade – även de som inte är eldrivna.
För den som ångrar sig går det att häva villkoret genom att göra en ny uppkörning. Men det är inte särskilt vanligt och rör sig om några hundra personer per år.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 10:33
Senast uppdaterad: 4 oktober 2023 10:33

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors