Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Fotbollslegenden på plats när nya festivalen inleds

555D5952-A4F3-4B6F-9FFF-E1CEACD79097

Bild: Hubo Telge / Södertälje kommun

I augusti inleds Södertäljes nya festival, Hubo Telge, på klassisk mark. Bland annat kommer en veteranmatch att hållas mellan gamla Assyriskaspelare, såsom stjärnan och legenden Kennedy Bakircioglu.

Den 1 augusti hyllas Södertäljeborna och Södertäljes historiska och kulturella utveckling de senaste 50 åren genom en tvådagars kulturfestival – Hubo Telge. En folklig festival med syfte att sprida glädje, kärlek och gemenskap till stadens invånare.

– Vi älskar vår hemstad och vi har mycket att vara stolta över i Södertälje, sade en av initiativtagarna, Besima Aho, i ett tidigare pressmeddelande.

Under festivalens första dag, klockan 16:30, kommer domaren att blåsa igång matchen mellan Assyriska FF och ViLirare.

Bosse Petersson, som grundade ViLirare, har en gedigen bakgrund som tränare på högsta nivå i Sverige, Norge och Grekland. År 2002 tränade han även Assyriska FF under Superettan och hade spelare som David Durmaz, Kennedy Bakircioglu, Melke Demir, Andreas Haddad och Micke Borgqvist i truppen.

– Det ska bli jättekul att få komma tillbaka till Bårsta IP igen! Jag ser fram emot att få träffa alla spelare igen och jag hoppas att så många som möjligt från Assyriska FF är på plats även om de inte är på plan, säger Bosse Petersson, grundare till ViLirare.

Även Assyriska-legenden, som öste in mål för klubben och går under smeknamnet SuperMario, ser fram emot Södertäljes nya festival.

– Det kommer vara en go’ blandning spelare som alla gjort avtryck i Assyriska. En blandning av äldre och yngre legender. Jag lovar inget Barcelona eller Real Madrid tempo, men jag lovar helt klart årets match i Södertälje, säger Mario Jadonic som representerar Assyriska FF.

Festivalen äger rum den 1-2 augusti på den klassiska Bårsta IP, som omvandlas till en festivalplats med flera aktiviteter. Evenemanget omfattar även ett 5 000 kvadratmeter stort lekland.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 juli 2023 18:00
Senast uppdaterad: 20 juli 2023 23:32

Fyra häktade efter fynd av bombutrustning i bilen

Polisen

Arkivbild

Fyra personer sitter just nu häktade, misstänkta för försök till allmänfarlig ödeläggelse. De greps efter att polisen stoppat en bil och funnit bombutrustning, det rapporter Lt.

Personerna greps i samband med en poliskontroll i Tumba den 24 juni. Enligt LTs uppgifter hittade polisen bombutrustning, inklusive sprängdeg, kablar och ett bilbatteri i fordonet. Enligt tidningen har tre av de gripna personerna har kopplingar till Ronnafalangen i Södertälje.

De misstänkta greps på sannolika skäl och utredningen pågår för att fastställa om de misstänkta planerade något allvarligt brott. Samtliga män häktades i slutet på juni, men omhäktades föregående vecka efter domstolsbeslut.

Omhäktningen beslutas när det finns fortsatt behov av att hålla de misstänkta frihetsberövade under pågående rättsprocess. Det kan ske om det finns risk för att de påverkar utredningen, försvårar bevisning, undanröjer bevis eller på annat sätt kan påverka rättegången negativt. Omhäktningen görs vanligtvis med kortare tidsperioder, oftast i några veckor i taget, tills domstolen har avgjort det misstänkta brottet och eventuell påföljd.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 juli 2023 13:55
Senast uppdaterad: 20 juli 2023 13:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors