Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

BankID drabbat av driftstörning

BankID pressbild

Pressbild: BankID

BankID drabbades av driftstörning på lördagsförmiddagen, det rapporterade Aftonbladet.

Under lördagsförmiddagen drabbades e-legimationssystemet BankIDs användare en driftstörning. Störningen påverkade flera funktioner, inklusive Swish-betalningar och möjligheten att logga in på internetbanker.

Vid 12:30 meddelade Charlotte Pataky, pressansvarig på BankID, till Aftonbladet att problemet hade åtgärdats.

– Nu fungerar Bank-id felfritt igen. Vi hade en viss driftstörning som har påverkat några användare. Vi ser ingen yttre påverkan vår felsökning pekar på ett tekniskt problem. Vi beklagar eventuella besvär som kan ha uppstått, säger hon till tidningen.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juni 2023 10:53
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 10:53

Inkomstklyftorna växer i landet – Södertälje går mot strömmen

Södertälje

Bild: Alexander Isa.

En ny sammanställning från SCB visar att inkomstklyftorna i Sverige ökar, där tre av fyra kommuner har ökat andelen invånare som bor i hushåll med låg ekonomisk standard under åren 2015–2021. Men i Södertälje kommun är utvecklingen annorlunda.

– I Södertälje kommun bodde 18,6 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard 2021. Det är en minskning med 1,4 procentenheter sedan 2015, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.

Enligt SCB bodde 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard år 2021, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard till 5,7 procent under samma period.

I Södertälje är andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard varit relativt oförändrad mellan 2015 och 2021.

Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som på riksnivå har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner. En annan måttstock för att mäta inkomstfördelning är ginikoefficienten, som visar att inkomstskillnaderna var relativt oförändrade i Södertälje kommun mellan 2015 och 2021.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors