Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

DEBATT: Fler i Södertälje måste försörja sig genom eget arbete

Olle

Olle Karstorp. Svenskt näringsliv, regionchef för Stockholm och Gotland. Foto: Stefan Tell/Pressbild

Arbetslösheten i Stockholms län är 6,1 procent enligt Arbetsförmedlingen. I Södertälje är samma siffra 10,6 procent. Det är problematiskt, dels därför att försörjning genom eget arbete är viktigt för individens välmående.

Arbetsplatsen ger individen ett socialt sammanhang och en möjlighet till utveckling. När fler får ett arbete att gå till minskar risken för psykisk ohälsa och utanförskap. Men det är naturligtvis också något som påverkar våra möjligheter att finansiera vår gemensamma välfärd negativt. Och samtidigt rapporterar hela 69 procent av företagen i Stockholms län att de har svårt att hitta personal. 

Problemen på den svenska arbetsmarknaden är dock större än de ser ut vid första anblicken. Antalet arbetslösa inkluderar inte de personer som gett upp och inte längre aktivt söker arbete. Och det räcker att arbeta en timma under en mätvecka för att definieras som sysselsatt. Det finns en stor grupp individer som arbetar sporadiskt, men som inte klarar av att försörja sig på sitt arbete. 

En studie från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner personer i arbetsför ålder, borträknat studenter, har så låga arbetsinkomster att de inte klarar av att försörja sig själva. Mer än hälften har inte kunnat försörja sig själva under något år de senaste sex åren. 

”Tyvärr lönar det sig inte alltid för individen att gå från bidrag till arbete”

I Stockholm län fanns det, borträknat studenter, 282 868 personer i arbetsför ålder som inte klassificerades som självförsörjande 2021. I Södertälje var nästan var tredje person (30,3 procent) inte självförsörjande, vilket är 8 procentenheter fler än i resten av länet.

Samtidigt klarar företagen inte att rekrytera. I början av maj finns drygt 1570 lediga jobb i Södertäljes närområde (Södertörn, Gnesta, Trosa och Strängnäs) som enbart kräver en kortare utbildning eller introduktion. Utvidgar man sökområdet ytterligare och inkluderar jobb i kommuner i anslutning till pendeltåget finns det över 9000 lediga jobb. Tyvärr lönar det sig inte alltid för individen att gå från bidrag till arbete. 

Det finns stora värden för samhället att fler blir självförsörjande och kan leva på sin lön. Forskning visar att utanförskap inte bara har en negativ effekt för de vuxna som drabbas, utan även för deras barn. Utanförskap går i arv. 

Nu behövs en lång rad reformer för att se till att fler personer kan försörja sig själva. Regeringen måste gå från ord till handling, och återupprätta arbetslinjen. 

Olle Karstorp. Svenskt Näringsliv, regionchef Stockholm 

Läs även: – Dystra siffror – ”Kommer att bli svårt för många”

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Båtresenärer möts av färre slussningar i Södertälje

Sluss Kanal Sommar Båt

Foto: Alexander Isa

Under sommaren 2023 kommer båtresenärer som passerar Södertälje att möta längre väntetider på grund av pågående arbeten i slussen. Slussning kommer endast att ske varannan timme, vilket innebär fördröjningar för fritidsbåtar som vill passera.

Samtidigt som slussarbetet och kanalunderhållet pågår intensifieras också utomhustemperaturen, vilket leder till ökad båttrafik i kanalen och genom slussen där entreprenörerna arbetar.

Med den ökande båttrafiken uppmanar Sjöfartsverket alla båtägare att visa hänsyn när de passerar arbetsplatsen. Bland annat framför Sjöfartsverket vara uppmärksam på dykflaggor som markerar platser där dykare arbetar i vattnet, men också att hålla behörigt avstånd till arbetspontonerna och att respektera hastighetsbegränsningarna.

– För allas trygghet är det viktigt att vi hjälps åt och tänker på säkerheten, säger projektledare Tobias Kednert på Trafikverket.  

Trots de tillfälliga olägenheterna strävar man efter att säkerställa en säker och smidig passage för alla båtresenärer i Södertälje.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 10 maj 2023 23:26

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors