Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Larm om misstänkt skottlossning i Blombacka

Polis

Bild: Alexander Isa

Polisen ryckte ut till Blombacka efter att ha mottagit samtal om höga smällar på lördagskvällen. Enligt polisens uppgifter rörde det sig om en misstänkt skottlossning.

Strax efter klockan 20:00 på lördagskvällen skickades flera patruller till en adress i Blombacka för att undersöka inkomna uppgifter.

– Vi larmades till närheten av Holmfastvägen i Blombacka där man ska ha hört smällar. När vi kom till platsen fanns det inget som tydde på skottlossning, säger polisens presstalesperson, Helena Boström, till Telgenytt.

Vittnen hördes och fordon kontrollerades, men inga bevis på skottlossning hittades. Polisen kunde inte hitta några skador på byggnader eller fordon i närheten av platsen där smällarna hade rapporterats.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2023 19:47
Senast uppdaterad: 29 april 2023 19:52

Två häktade efter det stora vapenbeslaget i Södertälje

Al

Foto: Alexander Isa.

En kvinna och man har häktats efter att en stora vapengömma hittades i en villa vid Grusåsen i Södertälje. Tillslaget ska enligt Dagens Nyheter vara en del av den nationella operationen Frigg och verkar ha varit en gemensam insats.

Polisen gjorde nyligen ett stort vapenbeslag i en garagebyggnad som tillhör en villa i Södertälje. Över 20 skjutvapen, inklusive automatvapen och pistoler, hittades på platsen. Detta kan vara det största vapenbeslaget på många år enligt källor till Aftonbladet.

Vid tillslaget greps tre personer och narkotika hittades också på platsen varav två har häktats.

En av de misstänkta, en 26-årig kvinna från Norrköping, och den andra, en 46-årig man från Södertälje, som är medborgare i ett annat europeiskt land. Båda misstänkta för synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grovt vapenbrott.

Den misstänkta mannen är känd av polisen sedan tidigare och ska enligt uppgifter till inte vara kopplad till något kriminellt nätverk i Södertälje.

Insatsen ska enligt DN vara en del av den nya nationella operationen mot gängen – Operation Frigg. Den beskrivs som en av de största hittills enligt och ledde polisen fram till det stora beslaget i Södertälje.

– Det var ett väldigt bra polisarbete. Jag kan bekräfta att det handlar om både vapen och narkotika men jag vill inte gå inte på några detaljer av förundersökningstekniska skäl, säger Henrik Dahlström, operationsledare på polisen till DN.

Läs även: – Här hittade polisen en stor vapengömma

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2023 17:11
Senast uppdaterad: 20 september 2023 10:29

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors