Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

INSÄNDARE: Kommunen diskriminerar assyrier/syrianer

Syrianska Assyriska

Foto: Shamash Oyal / Alexander Isa

Södertälje kommun har återigen visat att de inte bryr sig om assyrier/syrianer. Nu har fördomarna nått Södertälje fotbollsarena.

Det är uppenbart att kommunen inte är intresserad av att erbjuda lika förutsättningar för Södertäljeklubbarna som för andra klubbar runt om i landet. Jag är trött på den här typen av särbehandling och det händer enbart i Södertälje. Det är som om det inte räcker med att vi redan kämpar mot fördomar, smutskastning, och diskriminering i samhället. Nu måste vi också kämpa för att få tillgång till samma resurser och möjligheter som andra.

Att Södertälje kommunen beslutat att stänga betongläktaren på solsidan på Södertälje fotbollsarena är ett exempel på denna särbehandling. Det är en åtgärd som är orimlig och ogenomtänkt. Kommunen påstår att det handlar om att förhindra bengaler, men varför stängdes inte läktaren efter att bengaler tändes på AIK och Hammarbys derby i mars? Jag var där. Taket var stängt och det blev kaos när supportar från bägge sidorna tände bengalar och matchen fick skjutas fram tills all rök försvann.

Varken AIK eller Hammarby drabbades av stängda sektioner.

”Fördomar och noll respekt för varken klubbarna eller supportrarna”

Men i Södertälje så vill kommunen bara göra det enkelt för sig själva när det gäller Assyriska och Syrianska. Ogenomtänkta beslut utan att diskutera med ansvariga inom klubbarna. Varför är det alltid vi som drabbas av denna typ av särbehandling?

Svaret är enkelt: Det finns en uppfattning om att assyrier/syrianer, och våra klubbar, är problematiska och att de alltid orsakar problem. Det är en föreställning som inte stämmer och som bara leder till orättvisa och diskriminering.

Det är dags för klubbarna att gå ihop och gemensamt ta upp frågan om den ständiga särbehandlingen och hög tid för kommunen att sluta trampa på oss. Beslutet måste omgående överklagas från båda klubbarna.

Vi måste visa att vi inte accepterar att behandlas annorlunda på grund av vårt ursprung. Vi ska kunna njuta av sport en solig dag som vilken supporter som helst i Sverige. Öppna betongläkaren!

Trött assyr/syrian

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 april 2023 15:11
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

BILDEXTRA: Här passerar enorma ledningsröret Södertälje

Rör vattenleding

Foto: Alexander Isa / Mikeal Somp

Ett imponerande vattenledningsrör på 500 meter, med en diameter på cirka 1,5 meter och en godstjocklek på en decimeter, har anlänt till Södertäljes för att transporteras till Stockholms dricksvattensystem.

Under en lång arbetsdag bogserades det tunga röret genom Södertäljes slussar för att sedan fortsätta till Drottningholm där det ska integreras i Stockholms och Huddinges vattenledningsnät.

Röret, som väger ett halvt ton per meter, kommer att bli en av tre vattenledningar som transporterar dricksvatten till Stockholms stad.

Mikael Somp från Södertälje, numera bosatt i Stockholm och arbetar som professionell dykarbetare för Dyk och Marin med den nya bron, kunde på nära håll se det 500 meter långa röret passare hans arbetsplats.

– Det är ett väldigt häftat projekt. Det var lite trångt i kanalen vid flytt av borrpontonen, men vi alla har gott samarbete vid kanalen så det har inte hindrat något från deras arbete. Att en fabrik från Norge gör en jättestor leding utan några skarvar är verkligen häftigt, säger Mikael Somp, från Dyk och Marin som hyrts in av PEAB.

Nu har teamet placerade röret vid Berviksgatan för att inom kort återuppta arbetet och transportera röret vidare mot Stockholm för att säkerställa en tillförlitlig vattenförsörjning för Stockholms invånare.

Mikael Somp från Dyk och Marin

Röret anländer till Södertälje. Foto: Paula Kass Elias

Här vid Södertälje Gästhamn, strax innan den bogseras in genom slussen. Foto: Mikeal Somp

Foto: Paula Kass Elias

Foto: Mikeal Somp

Vid dagens slut hade enorma 500 meter röret passerat slussen och Mälarbron Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Just nu befinner sig det enorma röret vid Bergviksgatan. Foto: Alexander Isa

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 april 2023 14:44
Senast uppdaterad: 27 april 2023 14:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors