Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Villa totalförstörd i brand – misstanke om skadegörelse

Brandbild Räddningstjänst

Arkivbild

En kraftig brand utbröt tidigt på morgonen i Hölö. Flera räddningsenheter ryckte ut, men fastigheten gick inte att rädda.

Tidigt på lördagsmorgonen bröt en omfattande brand ut i en byggnad belägen på Ekbacksvägen i Hölö. Branden rapporterades till SOS Alarm klockan 06:18.

(Annonslänk)

Flertalet räddningsenheter svarade snabbt på larmet, men på grund av brandens intensitet var det omöjligt för räddningstjänsten att ta sig in i byggnaden för att bekämpa elden. Därför kunde byggnaden inte räddas.

Insatsen fokuserades istället på att förhindra att elden skulle sprida sig till närliggande byggnader. Trots brandens omfattning rapporteras inga personskador. Orsaken till branden är för närvarande under utredning.

Polisen som bistod räddningstjänsten med hjälp rapporterad om en fullt utvecklad brand med öppna lågor.

”Det finns inga uppgifter om att någon skadats i branden. Huset ska ha varit tomt vid tillfället. Polisen har upprättat en anmälan om skadegörelse.”, skriver polisen på sin anmälan

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 11:52
Senast uppdaterad: 13 april 2024 11:52

DEBATT: Nytt badhus – nästa slukhål för skattebetalarna?

Sydpoolen

Foto: Alexander Isa

Sydpoolens framtid står på spel, men att flytta badet till Igelsta eller arenaområdet riskerar att bli ett riktigt magplask. Vi hävdar bestämt att badhuset bör ligga kvar i stadskärnan – inte minst för centrums bästa.

Södertälje har stolta badortstraditioner. Från 1800-talet och fram till mitten av förra seklet kunde vi stoltsera med pampiga kurinrättningar i Badparken och det populära Havsbadet i Södra. Idag minner endast Badhotellet om den här epoken.

1964 invigdes Täljebadet på Tältet och 1989 förvandlades anläggningen till Sydpoolen med bland annat en ny bassäng för träning/tävling och en äventyrsdel. Kommunens överenskommelse med nuvarande ägare löper ut 2028, i klartext ett årligt tvåsiffrigt miljonbelopp till skolans simundervisning. Nu ser sig Södertälje kommun om efter externa placeringar, framför allt för att kunna nyttja marken för bostadsexploatering.

Allt talar för att badparadiset ska stanna på sin nuvarande plats. Många stammisar, ungdomar och barnfamiljer från när och fjärran hittar hit. Sydpoolen har egen hållplats och finns på bekvämt gångavstånd från både bussterminal, järnvägsstation och centrums breda utbud, inklusive Tom Tits Experiment. Det går lätt att ställa bilen och i framtiden kan delar av parkeringen däckas över för bostäder. Nästgårds har vi parkour- och skateparken och inom några år öppnar Lotsudden, med rekreationsytor, lekredskap och strandbryggor.

”Skenande kostnader. Minns Telge Bostäders renovering i Fornhöjden”

Tiden börjar rinna ut för gällande avtal. Sluta därför att trampa vatten och snabbutred framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Vi ser gärna en förlängning av tävlingsbassängen och att man oavsett årstid kan simma ut i en mindre bassäng med magnifik utsikt över Yttre Maren – snacka om dragplåster för hela city.

(Annonslänk)

En lång rad kommunala investeringar med skenande kostnader borde stämma till eftertanke. Minns bara Telge Bostäders renovering i Fornhöjden, fritidsgården i Bårsta och de nya faciliteterna i Farstanäs. Och enligt uppgift kommer upprustningen av Gjuteriet från ruin till ”tätt hus” att kosta skattebetalarna 400 000 kronor – i månaden.

Övertygar inte dessa exempel avskräcker nog den nya badanläggningen i Kiruna. Investeringen kan bäst beskrivas som ett ekonomiskt slukhål, som vid årsskiftet sprängde miljardstrecket, och då är inte ens invigningsdatumet spikat.

Vi har dessutom lärt oss av Lunakvarterets förestående omdaning att det går att spara stora belopp genom att tänka smart. Det blir hälften så dyrt att behålla grundläggning och bärande stommar till förmån för att riva hela rasket och bygga nytt. I rimlighetens namn borde samma förhållande gälla för Sydpoolen.

Vi får inte ta oss vatten över huvudet, utan måste slå vakt om kommunkassan och noga prioritera bland nyinvesteringarna, som det angelägna vård- och omsorgsboendet i Lina. Låt därför inte kapten Godner (S) på kommandobryggan och rorgängare Rosenberg (M) i styrhytten ta med Södertäljes skattebetalare på en stormig ekonomisk seglats i bassängen.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors