Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

INSÄNDARE: Mötesplats Enhörna behövs

Foto.-Motesplats-Enhorna

Foto: Mötesplats Enhörna

Mötesplats Enhörna har under många år varit en generationsöverskridande mötesplats. Nu är den hotad på grund av att de pengar som saknas inte skjuts till av kommunens majoritet, Socialdemokrater, Miljöpartister och Moderater.

Från Centerpartiets sida är det självklart att mötesplats Enhörna behövs och vi är beredda att säga ja till en extra budgetsatsning. Det är upp till majoriteten att komma med förslag om finansiering inom 2024 års budgetram. De andra mötesplatserna idrottsplatsen, bygdegårdarna och församlingslokaler är också viktiga men de är i nuläge inte hotade.

Möjligen råder det frågetecken kring investeringsstödet till Bygdegårdarna/Folkets hus som skapades under föregående majoritet på initiativ av Centerpartiet. Vi har ställt frågan till S-Mp-M -vart tog de vägen? Snart får vi förhoppningsvis ett positivt svar om att de finns kvar och är möjliga att söka.

Låt mötesplats Enhörna vara kvar, skjut till de pengar som behövs.

Robil Haidari, Centerpartiet
Enhörna kommundelsnämnd

Tage Gripenstam, Centerpartiet
Gruppledare

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors