Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Efter SSK – kan avsluta spelarkarriären

Emily Curlett

Emily Curlett, amerikansk back i SSK damlag säsongen 2023- 24
Foto: Patric Gill

Emily Curlett, 25, kom till SSK i början på januari lagom till Dam Hockeyallsvenskans start. Amerikanskan som gjorde 19 poäng (17+2) på 12 matcher har inte bestämt om hon ska fortsätta sin hockeykarriär som spelare.

-Jag är osäker just nu, säger Emily till Telgenytt.

Det finns lite olika framtidsalternativ för Emily Curlett och om man ska tolka henne rätt lär det dröja innan hon bestämt sig.

-Jag funderar på om jag ska fortsätta spela hockey eller bli tränare. Om jag bestämmer mig för att fortsätta som spelare återvänder jag troligtvis till Sverige.

Två år innan Emily Curlett anlände till Sverige och SSK spelade hon universitetshockey för Ohio AAA Blue Jackets i Columbus.

-Min förhoppning är i så fall att arbeta där, en organisation jag var en del av innan jag kom till Sverige, säger hon.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Att ta steget till coachning från att vara spelare skulle också innebära att hon kommer närmare andra människor med samma religiösa tro som hon själv.

-Programmet är ett katolskt missionsprogram som finns på universitetsområden och kallas FOCUS.

-Jag kommer i så fall utbildas och placeras på ett universitetsområde som har damhockey och där arbeta med campuskyrkan.

-Leda bibelstudier, dela tro med andra studenter och idrottare.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 22:58

SSK fortsätter släppa spelare – Kaptenen lämnar

Christopher Liljewall

Christopher Liljewall, lagkapten i SSK de två senaste åren, lämnar klubben
Foto: Shamash Oyal

Mellan 2018 och 2020 gjorde Christopher Liljewall sina två första säsonger i SSK. Inför säsongen 2022-23 återvände han till klubben och har de två senaste säsongerna varit lagkapten.

Med sammanlagt 4 säsonger och 200 matcher har den 34-åriga centern spelat sin sista match för SSK då klubben inte förlänger hans kontrakt.

En känslosam Christopher Liljewall uttalar sig på Södertälje Sportklubbs Facbooksida:

”Jag vill tacka en fantastisk tid i Sportklubben. Jag har skapat minnen för livet, stunder jag kommer se tillbaka på med glädje. Ett stort tack till alla runt om klubben som jag har fått glädjen att jobba med/runt där en liten extra guldkant på tacket går till Ove och Mange som gjort/gör ett fantastiskt jobb varje dag. Mitt största TACK vill jag rikta till alla Tälje-fans som stöttat mig och laget i med- och motgång. Fortsätt så, för då kommer Tälje en dag spela i finrummet igen där man hör hemma”

Även om det blev ett vemodigt farväl av SSK kommer ”Stoffe” att fortsätta spela ishockey. Var det blir står ännu inte klart.

– Jag ska fortsätta spela, jag tycker att det här är så jäkla roligt och jag har ett jäkla driv kvar fortfarande, säger han i en artikel för Länstidningen i Södertälje.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 21:20
Senast uppdaterad: 1 april 2024 21:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors