Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

ndhl-sdhl-f2-hv71---ssk-100324-173835254jpg_53582079013_o

Robert Johansson coachar SSK i sista matchen för säsongen, laget föll mot HV 71 i avgörande kvalet till SDHL
Foto: Patric Gill

SSK:s säsong tog slut för tre veckor sedan när de förlorade mot HV71 i det sista steget mot SDHL. Det är många luckor att fylla i truppen till nästa säsong.

-Mitt kontrakt med SSK löper ut den sista april, säger Robert Johansson som varit damlagets huvudtränare fram till nu.

SSK:s satsning mot SDHL kommer fortsätta. Fortfarande är ingen tränarlösning klar och inget konkret har hänt i samtalen med SSK berättar Johansson för Telgenytt.

-Vi har inte haft nånting alls om det men det börjar bli dags kan man tycka. Det är inte bara upp till oss tränare utan även till klubben.

Kan du tänka dig att köra vidare med SSK och satsningen mot SDHL?

-Ja, men det finns vissa saker som jag inte är riktigt nöjd med, som behöver bli bättre för att det ska fungera, rent privat. Det är lite organisatoriskt.

-Men vad jag förstår kommer satsningen fortsätta med minst samma förutsättningar som förut.

Lovisa Berndtsson var en nyckelspelare i SSK:s försök att nå SDHL
Foto: Patric Gill

Lovisa Berndtsson kom till SSK inför föregående säsong från två år i USA och Buffalo Beuts (PHF). Med sin erfarenhet och rutin blev Lollo snabbt en nyckelfigur i SSK och en starkt bidragande orsak till att laget släppte in lite mål under säsongen.

Nu är hennes hockeyframtid oviss men till telgenytt säger hon att fortsatt spel är aktuellt:

-Planen är att spela men var det blir är inte klart ännu.

SSK?

-SSK är ett alternativ.

När tror du att ett beslut är på plats?

-Svårt att säga då jag har en del annat att fokusera på just nu. Inom april i alla fall är min plan.

-Vad kan bli avgörande vid val av klubb?

-Det kan vara olika faktorer som kan påverka mitt beslut, men i slutänden är det att känna efter vad jag vill och vad som känns bäst för mig.

Lars Hymander, sportchef för SSK:s damlag har sökts för kommentar

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 15:30
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 16:29

Klockan ställs om till sommartid – Har du uppdaterat din?

Klocka

Foto: Pexels

Sedan dess införande under första världskriget har sommartiden blivit en årlig tradition i över 70 länder världen över, inklusive Sverige. Denna justering av klockan framåt en timme under de ljusare månaderna syftar till att maximera dagsljusets användning.

(Annonslänk)

Sommartiden, ett fenomen som först såg dagens ljus i Österrike och Tyskland den 30 april 1916, skapades ursprungligen som en åtgärd för att spara energi genom att minska behovet av belysning på kvällarna. Idén spred sig snabbt till andra europeiska länder, inklusive Sverige, som adopterade systemet senare samma år. Trots att det tillfälligt återkom under andra världskriget, var det först 1980 som sommartiden blev en fast årlig tradition i Sverige, och 1996 harmoniserades datumet för sommartidsbörjan och -slut över hela EU.

Sommartid innebär att klockan ställs fram en timme under perioden från den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober, vilket i vardagligt tal motsvaras av övergången från vintertid, eller ”normaltid”, till sommartid. Denna justering är mest märkbar i länder närmare polerna, såsom de nordiska, där den ger extra dagsljus under kvällarna under våren och hösten.

För att enkelt minnas när klockan ska justeras kan man använda sig av minnesregeln: ”På våren ställer vi fram utemöblerna (och klockan), och på hösten ställer vi tillbaka dem.” Och för den moderna befolkningen, där smartphones och digitala enheter dominerar, sker denna förändring oftast automatiskt, vilket gör övergången smidigare för alla.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 mars 2024 13:50
Senast uppdaterad: 31 mars 2024 13:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors