Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stor donation: ”Många tror att katter klarar sig i det vilda”

Katt Pressbild, Mjau

Pressbild, Mjau

Den välkända tillverkaren av kattmat, Mjau, har än en gång tagit initiativ till att stödja hemlösa katter genom att distribuera över 10 ton kattmat till 45 olika katthem runtom i Sverige.

– Vi hoppas att maten mättar många hungriga kattmagar, säger Lisa Müller, marknadschef på Mjau.

(Annonslänk)

Denna gång inkluderar donationerna en anmärkningsvärd mängd på 220 ton kattmat specifikt till Södertälje Katthem, vilket bidrar till en betydande lättnad för katthemmens dagliga arbete.

Genom sin Gåvoshop, som lanserades 2020, fortsätter Mjau att engagera sig för välfärden hos hemlösa katter. Plattformen möjliggör för allmänheten att köpa matpaket som direkt går till katthem i behov, samtidigt som Mjau bidrar med ytterligare donationer av kattmat. Sedan starten har initiativet lett till distribution av hundratals ton mat, motsvarande över 638 310 portioner, vilket stödjer katthemmens insatser över hela landet.

Denna senaste donation understryker Mjaus åtagande att stötta katthemsarbete och adressera problemet med hemlöshet bland katter. Med över 100 000 hemlösa katter i Sverige, spelar dessa donationer en kritisk roll i att förbättra situationen för många djur.

– Många tror att katter klarar sig i det vilda – det är en bedrövlig missuppfattning. Precis som hundar behöver de vård, mat och omsorg för att må bra. Hemlösa katters liv kantas av skador, sjukdomar och svält. För dem kan en plats på ett katthem vara skillnad mellan liv och död, avslutar Lisa Müller.

Leveransen av den nyligen donerade kattmaten till de utvalda katthemen är planerad till vecka 12.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 mars 2024 09:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors