Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Domstolen fastslår: Momika utvisas, men stannar i landet

Momika Skärmdump TikTok

Salwan Momika: Skärmdump TikTok

Migrationsdomstolen har fastställt att Salwan Momika, känd som koranbrännaren, ska utvisas från Sverige. Dock kan inte utvisningen genomföras på grund av den stora hotbilden i hemlandet.

– Migrationsdomstolen har kommit fram till att det finns grund för att återkalla uppehållstillståndet och flyktingstatusförklaringen, säger Karin Dahlin, chefsrådman.

(Annonslänk)

I oktober 2023 beslutade Migrationsverket att inte förlänga Salwan Momikas uppehållstillstånd efter att ha funnit att han, enligt myndigheten, lämnat oriktiga uppgifter. Han anklagas för att ha undanhållit viktig information, vilken spelade en avgörande roll i den tidigare asylbedömningen, och att uppehållstillståndet därmed beviljades baserat på felaktiga premisser.

Trots ett överklagande av Momika, fastslår Migrationsdomstolen beslutet om utvisning, men med hänsyn till internationella skyddsregler som förbjuder utvisning till länder där personer riskerar förföljelse.

Domstolen understryker att Momikas koranbränningar i Sverige har skapat en hotbild mot honom i hemlandet Irak, vilket omöjliggör en omedelbar utvisning. Detta innebär att han utesluts från internationellt skydd, men får stanna i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

– Nya flyktingskäl har uppstått på grund av aktiviteter i Sverige. Det har dock kommit fram skäl att utesluta honom från internationellt skydd. Utvisningsbeslutet kan inte verkställas till Irak så länge han där riskerar förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling, säger Dahlin.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 7 februari 2024 23:19

Filminspelning på populära platsen i Södertälje

05FC55DC-1ADD-40F8-985D-AA51545296F5

Foto: Alexander Isa

Södertälje blev under onsdagen scenen för en spännande filminspelning där snöscotrar och snökanoner inkluderades. Detaljer kring projektet hålls hemliga, men spekulationer och närvaron av kända mediehus antyder en stor produktion.

Under onsdagen förvandlades Ragnhilsborgsbacken i Södertälje till en filmstudio, där ett team av filmare och skådespelare tog över landskapet. Med snöscotrar som susade förbi och snökanoner i full drift, skapades en vinteratmosfär som fångade förbipasserandes intresse.

Ragnhilsborgsbacken togs under en dag över av ett stort filmteam. Foto: Alexander Isa

Detaljer kring produktionen är fortfarande höljda i mystik. Trots närvaron av representanter från bland annat SVT, är uppgifter om filmens innehåll och syfte sparsamma. Enligt uppgifter till Telgenytt kan projektet vara en del av en större satsning för ledande så kallade ”Streamers”.

Enligt uppgifter till Telgenytt befann sig även Friluftsfrämjandet, som ansvarar för Ragnhilsborgsbackens anläggning. Deras arbete med att hålla en av snökanonerna igång var avgörande för att skapa den rätta vinterkänslan som scenen krävde.

Vad som än spelas in vid Ragnhilsborgsbacken, står det klart att Södertälje än en gång har satt sitt avtryck på den svenska filmkartan.

Foto: Alexander Isa

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 februari 2024 22:42
Senast uppdaterad: 7 februari 2024 22:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors