Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Telge gör framsteg i hållbarhet – men utmaningar kvarstår

Telge

Foto: Alexander Isa

Telge avslöjar idag sin hållbarhetsrapport för 2023, där koncernen visar framsteg i flera områden men också identifierar utmaningar som kräver uppmärksamhet.

– Vi gör framsteg men vi är inte nöjda med det här resultatet. De närmaste åren måste vi höja förändringstakten i vårt energi- och klimatarbete för att ta oss dit vi vill, säger Maria Richtnér, hållbarhetschef, Telge AB, i ett pressutskick.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Idag, den 7 maj, avtäcker Telge sin hållbarhetsrapport för 2023 och delar med sig av både framsteg och utmaningar. Koncernen noterade en tredje årlig minskning av sin energianvändning samtidigt som de fortsatte övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel. Trots detta ökade dock utsläppen av växthusgaser under samma period.

En betydande del av Telgekoncernens energianvändning går till fastighetsdrift. Under 2023 minskade energianvändningen per kvadratmeter för fastighetsbestånden inom Telge Fastigheter och Telge Bostäder till den lägsta nivån på många år, tack vare effektiviseringsåtgärder som inkluderar smarta system för energihantering.

Graf, Telge

Utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamheter, främst genererade av fordon, ökade något under 2023.

Detta berodde till stor del på att Telge Återvinning fick ett ökat ansvar för hanteringen av hushållsavfall, inklusive insamlingen av återvinningsbara förpackningar från FTI.

Graf, Telge

Trots att energianvändningen inom koncernen fortsatte att minska ökade dock utsläppen av växthusgaser från den inköpta energin. Begränsad tillgång på biobränslen och hög konkurrens om klimatvänlig fjärrvärme i Södertälje var några faktorer som bidrog till detta.

Telgekoncernens hållbarhetsrapport för 2023, anpassad till EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning (CSRD), kommer att finnas tillgänglig i sin helhet på telge.se från och med den 7 maj. Rapporten följer Green House Gas Protocol för att redovisa klimatavtrycket och indelas i tre scopes som täcker både direkta och indirekta utsläpp från koncernens verksamheter och inköp.

– Vi fortsätter att ta vårt ansvar för utsläppen och vi samarbetar med andra aktörer i branschen för att minska klimatpåverkan från fjärrvärmen. Telges mål är fortsatt att nå klimatneutralitet till 2030, det betyder att vi nu har 68 månader på oss, säger hållbarhetschefen Maria. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2024 13:08

Ny blockad varslas i Södertälje – ”Vi vill rädda vården”

10fd215a-40ef-4489-baea-ad523d2faf6c

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Pressbild

Vårdförbundet har idag utökat sitt varsel till att omfatta övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner, inklusive Södertälje. Detta kommer att påverka den kommunala hälso- och sjukvården och berör över 5000 medlemmar.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Tidigare i april varslade Vårdförbundet om liknande blockadåtgärder för regioner och flera sjukhus, vilket drabbade en stor del av hälso- och sjukvårdspersonalen. Sedan blockaden trädde i kraft har inga förhandlingar ägt rum och inga nya bud har lagts fram, vilket nu resulterat i att konflikten breddas till den kommunala sektorn. Detta påverkar verksamheter såsom elevhälsa och hemsjukvård i Södertälje kommun.

– Vårt fullt rimliga krav är att vi vill ha hållbara heltider så att våra medlemmar orkar jobba heltid och ett helt yrkesliv. Vi har nu varit i konflikt med SKR och Sobona i snart två veckor och ser fortsatt inte att de vill möta oss. En konflikt är alltid en sista åtgärd, men vi vill ta ansvar för vårdens framtid. Min fråga till SKR är nu – hur vill ni rädda vården? säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressutskick.

Ribeiro menar att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte visar intresse för Vårdförbundets medlemmar för att förbättra villkoren och istället sprider felaktiga uppgifter.

– SKR sprider bilden att vi vill ha ett avtal för hela välfärdssektorns 1,2 miljoner medarbetare. Det är fel, avtalsområdet omfattar runt 90 000 av våra yrkesgrupper och vi föreslår en stegvis arbetstidsförkortning. Den här typen av missvisande uppgifter leder inte oss närmare varandra och inte heller närmare en lösning, säger hon.

Vårdförbundet utfärdar varsel om utökad övertidsblockad.

Under måndagen meddelade Vårdförbundet om utökade blockadåtgärder som träder i kraft den 20 maj klockan 16.00. Ett beslut som påverkande drygt 5000 medlemmar inom den kommunala hälso- och sjukvården i 29 kommuner, däribland Södertälje. Beslutet innebär att övertids-, mertids- och nyanställningsblockad införs.

– Våra yrkesgrupper som jobbar i kommunal regi gör livsviktiga insatser som till exempel skolsköterskor och sjuksköterskor på särskilda boenden. Coronakommissionens slutsatser visar sjuksköterskorna måste bli fler i den kommunala hälso- och sjukvården men ingenting har hänt. Våra förhandlingar om bättre arbetstider och löner rör också dem och vi hoppas att SKR inser att vi menar allvar med att vi vill rädda vården, säger Sineva Ribeiro.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 22:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 21:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors