Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Stor andel elever i Nykvarn och Södertälje saknar gymnasieexamen

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

En ny statistik från Skolverket visar att 46 procent av eleverna i Södertälje kommun inte uppnår gymnasieexamen inom tre år, vilket är en av de högsta siffrorna i landet.

– Den svenska skolan ger inte eleverna en likvärdig möjlighet och förlorade år är svåra att ta igen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

En genomgång av Sveriges Lärare baserad på färsk statistik från Skolverket avslöjar oroande siffror för gymnasieutbildningen i Södertälje. Här når nästan hälften av eleverna, 46 procent, inte gymnasieexamen inom tre år. Detta placerar Södertälje bland de kommuner i Sverige med högst andel elever som inte klarar gymnasiet inom den förväntade tiden.

– Sveriges 290 kommuner och cirka tusen privata utförare klarar inte av att upprätthålla en nationellt likvärdig skola. Skolan är i akut behov av resurser och på sikt måste staten ta över finansieringen av skolan, så att alla elever kan få samma möjlighet att lyckas, säger Åsa Fahlén.

Nationellt sett ligger genomsnittet på 29 procent elever som saknar gymnasieexamen efter tre år, men i Södertälje och flera andra kommuner i länet, såsom Nykvarn, Järfälla och Tyresö, är siffran betydligt högre. Det finns dock kommuner som Täby, där endast 11 procent av eleverna inte når examen inom tre år, vilket belyser de markanta skillnaderna i utbildningsresultat över hela landet.

Kommun för kommun – här är det flest som inte når examen i Stockholms län

  • Nykvarn 64 %
  • Järfälla 62 %
  • Tyresö 61 %
  • Nynäshamn 55 %
  • Salem 54 %
  • Upplands Väsby 54 %
  • Södertälje 46 %
  • Vallentuna 45 %
  • Norrtälje 42 %
  • Haninge 41 %
  • Upplands-Bro 39 %
  • Huddinge 33 %
  • Österåker 32 %
  • Solna 30 %
  • Sigtuna 30 %
  • Stockholm 27 %
  • Sundbyberg 25 %
  • Botkyrka 25 %
  • Sollentuna 20 %
  • Lidingö 19 %
  • Danderyd 17 %
  • Nacka 16 %
  • Värmdö 15 %
  • Täby 11 %

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 12:03
Senast uppdaterad: 28 november 2023 12:23

Ny lag gör det lättare att utvisa fler utlänningar

(M)Fotograf- Axel Adolfsson

Regeringen vill underlätta utvisning vid ”bristande levnadssätt”. Fotograf: Axel Adolfsson

Regeringen presenterade under gårdagen nya direktiv för att underlätta återkallelse av uppehållstillstånd för utlänningar vid vad som kallas ”bristande levnadssätt”.

I direktiven nämns exempel på sådana brister som bidragsfusk, skulder, kopplingar till kriminella nätverk och våldsbejakande organisationer. Även missbruk och vissa uttalanden skulle kunna räknas hit enligt regeringen.

– Steg för steg så genomförs nu det utlovade paradigmskiftet i svensk migrationspolitik, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i en pressträff.

Utredaren, Robert Schött, ska bland annat jämföra reglerna kring ”hederligt levnadssätt” med hur de ser ut i andra jämförbara länder.

Utredningen ska vara klar den 15 januari 2025.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 28 november 2023 09:07

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors