Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Centrum

Flera lokaler gapar tomma i stadskärnan. Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa

Ett anonymt tips och en frustrerad företagare fick mig att lyfta blicken. Brist på parkeringsmöjligheter och ett tiotal lokaler som står tomma gör att begreppet ”centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin.

Jag misstänker att jag inte är ensam om att ha cirkulerat i centrala Södertälje i jakt på en parkeringsplats för en snabb lunch, en uppgift som ibland känns helt hopplös. För både bilburna lunchgäster och restaurangägare, som är påväg att tappa hoppet, är parkeringsfrågan avgörande.

Visst finns det parkeringar i garagehus som Telgehuset, Lunagallerian, Kringlan och Åhlenshuset, men dessa är inte kommunala, förutom Lunagallerian som tar 28 kronor i timmen med en tidsbegränsning på 60 minuter. Om man vill använda kommunal parkering är alternativen alltså väldigt begränsade. Kommunen hänvisar till Centralplan, Tom Tits och Torekällskolans parkering vid Badhusgatan, där bilister ofta möts av att någon annan väntar på en ledig plats.

Det är positivt att kommunen sedan förra året infört gratis parkering för att stödja den lokala handeln, men enligt de företagare jag talat med är detta inte tillräckligt och ofta är alla parkeringsplatser upptagna under rusningstid. Enligt kommunens hemsida har Södertälje kommun själva cirka 2000 parkeringsplatser, men det framgår inte hur många av dessa som finns i centrum.

Lokalen där Stadium en gång verkade har stått tom i flera år. Foto: Alexander Isa.

Samtidigt som jag satt och åt min lunch en dag kontaktades jag av en anonym person som undrade om jag var medveten om antalet företagslokaler som står tomma i centrala Södertälje. Nyfiken som jag är, tog jag en kort promenad i stadskärnan efter restaurangbesöket för att undersöka saken närmre – och resultatet var oroväckande.

Omkring 20 företagslokaler, stora som små, står helt tomma och väntar på nya hyresgäster. Från Stora Torget till centralstationen. Övervåningen i Telgehuset har endast ett privat företag kvar. I gallerian Kringlan ekar det också tomt på övervåningen, delvis samma situation i Lunagallerian.

Dessa 20 lokaler skulle kunna innebära verksamheter som bidrar med minst 50 arbetstillfällen, om inte det dubbla.

”Kommunen bör inte förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar”

Det som även oroar är att fler verksamheter riskerar att bomma igen om inte kommunen ser över hur den lokala handeln kan stärkas på allvar.
Parkeringsfrågan är avgörande för stadskärnans lokala verksamheter, ja, åtminstone om ni frågar företagarna själva som känner en stor frustration. Varför ingen har lyssnat på dem kan jag inte svara på, men jag anser att kommunen inte enbart bör förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar. 

Sedan kommer frågan att ställas om det finns utrymme för fler parkeringar i stadskärnan, och svaret är ja enligt mig, men det kräver att kommunen investerar. Ett alternativ är att bygga flervåningsparkeringshus vid Marenplan, Centralstationen och vid Badhusgatan, vilket skulle skapa många nya parkeringsplatser.
Även om det inte är säkert att det är möjligt, är det värt att utreda.

Vi får inte glömma projektet i Maren.
Nya Marenprojektet, med cirka sju restauranger och nästan 200 rum, kommer förhoppningsvis att locka mycket folk. Då undrar jag, var ska folk parkera då, när det i nuläget råder brist på kommunala parkeringsmöjligheter i stadskärnan. Kommunen bör redan nu ta tag i parkeringsfrågan för att möta det stora behov som väntar. 

Resultatet av dåliga parkeringslösningar leder till, av egen erfarenhet, att man söker sig till utkanten för en snabb lunch eller för shopping. Kvar blir företagen i centrum med dyra lokalhyror och färre kunder. Södertälje måste värna om de som finns kvar.

I Skärholmen erbjuds tre timmars fri parkering, och därefter kostar det 10 kronor för varje påbörjad timme. En tretimmars parkering i Södertäljes stadskärna kan kosta nästan 100 kronor, om man inte lyckas hitta en gratisplats för de första två timmarna.

Med förbättrade parkeringsmöjligheter kan ett besök i stadskärnan leda till synergieffekter genom att besökare stannar längre i centrum, vilket i sin tur gynnar den lokala handeln. Denna effekt upplevs dock inte i Södertäljes stadskärna. I många fall besöker man centrum enbart för att uträtta ett specifikt ärende, med undantag för de som bor och arbetar där.

I en välmående stad bör inga lokaler i stadskärnan gapa tomma. Istället bör det finnas gott om tomma parkeringsplatser, vilket indikerar ett överflöd av parkeringsmöjligheter.

Alexander Isa
Ansvarig utgivare Telgenytt

BILDEXTRA: Centrumdöden i bilder – ”De har dödat stan”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 14:40
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Kommuner i samarbete mot brottslighet – ”En tydlig signal”

Kommundirektorer-Malarkommuner-mot-organiserad-brottslighet-Vasteras-9-november-2023

Pressbild: Vänster till höger: Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun, Tommy Malm (Eskilstuna kommun), Lars Ekström (Strängnäs kommun), Gunnar Appelgren, Polismyndigheten och Helene Öhrling (stadsdirektör Västerås stad).

I ett strategiskt möte den 9 november, förenade sig Västerås stad med kommunerna Enköping, Eskilstuna, Nykvarn, Strängnäs, Södertälje samt Polismyndigheten för att gemensamt ta sig an organiserad brottslighet.

– Felaktig folkbokföring nyckeln till otroligt mycket brottslighet i Södertälje och säkert även i andra kommuner, så det är angeläget att ha ett högt tempo och samarbeta kring de frågorna, säger Boel Godner, (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje kommun.

Under det senaste mötet i Västerås, som samlade representanter från flera kommuner och Polismyndigheten, stod bekämpningen av organiserad brottslighet i centrum. Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden för 2023 är ett av de största hoten från organiserad brottslighet just nu angrepp på utbetalande system samt undandragande av skatter och avgifter.

(Annonslänk)

För att effektivt bekämpa dessa hot har de deltagande kommunerna enats om att arbeta med hög intensitet och utnyttja den samlade styrkan. Målet är att utveckla och dela metoder för att avslöja och lagföra ekonomisk brottslighet.

Markerar en viktig milstolpe i de deltagande kommunernas kamp mot brottslighet.

– Det här har varit en energigivande dag, med praktiskt genomförbara idéer. Det här är en tydlig signal från kommundirektörerna och kommunstyrelseordförandena att det arbete mot organiserad brottslighet ska genomföras, säger Gunnar Appelgren från Polismyndigheten.

Detta arbete är särskilt relevant i ljuset av det pågående rättsfallet i Västerås, där Sveriges största åtal i miljöbrott just nu pågår. I detta fall står företaget Think Pink och entreprenören Bella Nilsson anklagade för att ha dumpat 25 000 ton farligt avfall inom Västerås kommun.

– Vi ska påbörja vissa saker tillsammans, till exempel tillsynsverksamheten. Måste vi prioritera har vi kommit överens om att vi ska prioritera avfallsdelen, Gunnar Appelgren.

Poliskommissarie Gunnar Appelgren. Foto: Shamash Oyal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 11 november 2023 01:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors