Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Tidigare ägare stämmer Södertälje kommun

Gästhamnen

Foto: Alexander Isa

De tidigare ägarna av Gästhamnen tvingades lämna sin verksamhet 2020. Ett tidigare utsläpp och förlorade intäkter har resulterat i en rättslig tvist där de kräver Södertälje kommun på en halv miljon kronor.

Björn Hollström och Patrik Markusson övertog driften av gästhamnen mitt under säsongen 2019, men vad de inte visste var att ett oljeutsläpp hade inträffat den 19 juni 2019. Problemet, som identifierades vid en inspektion, involverade läckande bränslepumpar och en risk för att drivmedel skulle spridas till omgivningen.

– Det hade varit brutalt viktigt att känna till problemen innan. Macken och bränsleförsäljningen är normalt en tredjedel av intäkterna, säger Björn Hollström till Lt.

Miljönämnden uppmärksammade risken för miljöförorening vid påfyllning av behållarna och initierade en process som skulle ta över fyra år att helt åtgärda. I ett mail till Telgenytt den 16 augusti bekräftade Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare, att oljeavskiljaren numera är besiktigad och godkänd.

Foto: Alexander Isa

Hollström och Markusson tog över Gästhamnen 2019 med inställningen att fortsätta i flera år. Men i september 2020 fick de inte förlängt kontrakt och tvingades lämna med kort varsel. På grund av bristfällig anläggning, såsom läckande bränslepumpar och en trasig båttvätt, förlorade de betydande intäkter.

De valde då att kommunicera med kommunen och önskade att de skulle täcka en del av kostnaderna, men det gick kommunen inte med på. Då beslutade delägarna att stämma Södertälje kommun på cirka en halv miljon kronor.

Bland annat lämnade de kvar bränsle till ett värde av över 80 000 kronor, vilket de inte fick ta med. Trots försök till lösning har konflikten ännu inte lösts och har nu gått till tingsrätt.

– De har inte velat ha en enda dialog eller erkänt att något legat på dem, utan de har försökt lägga varenda problem på oss, säger Björn Hollström till Länstidningen.

Läs även: – TELGENYTT AVSLÖJAR: Brister sedan 2019 – Nu sätter Miljökontoret ner foten

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 4 september 2023 22:24

(L): – Inte lärarnas ansvar om elever ska få stanna i Sverige

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Pixnio

Den senaste tiden har det diskuterats i vilken utsträckning personal inom offentlig verksamhet ska informera relevanta myndigheter när de kommer i kontakt med personer som saknar rätten att befinna sig i Sverige. Särskilt har frågan om hur lärare ska förhålla sig till elever belysts ur olika perspektiv.

Liberalerna anser att lärare inte ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Ett sådant krav skulle skapa en situation som vid de rödgrönas gymnasieamnesti, där lärare i praktiken blev ansvariga för huruvida en person skulle få stanna i Sverige.

Att människor befinner sig i Sverige utan tillstånd är ett misslyckande som gör att många far illa och det är viktigt att vi kommer åt det omfattande skuggsamhället. Personer i Sverige utan uppehållstillstånd utnyttjas som svart arbetskraft, av kriminella gäng och riskerar att bli offer för grov brottslighet. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter förtjänar förstärkta resurser för att säkerställa att de som saknar rätt att vara i landet också lämnar.

”Bra att det genomförs en gedigen utredning”

För att det arbetet ska fungera behöver information enklare kunna spridas och delas mellan myndigheter. Staten måste tala med en tydlig och enad röst, och Liberalerna tycker därför att det är rimligt att myndigheter i större utsträckning än idag delar information med varandra om personer som vistas här illegalt. Men det här är en svår fråga och kräver noga överväganden. Därför är det nu bra att det genomförs en gedigen utredning om hur undantagen ska utformas.

Utredningen som precis tillsatts ska utöver att presentera förslag om undantag också se till att den nya lagstiftningen om informationsutbyte ska vara förenliga med de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen har samma ställning som svensk lag, och i den slås alla barns rätt till skolgång fast. Andra situationer där utredningen ska titta på undantag rör till exempel sjukvården.

Fredrik Malm (L)
Utbildningspolitisk talesperson och ordförande i utbildningsutskottet

Metin Hawsho,
gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 11:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 11:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors