Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Fluortanterna är på turné igen – Besöker Södertälje

901f3ec6f4b24505_org

Pressbild: Folktandvården

Enligt rapporter drabbas barn i utsatta områden oftare av hål i tänderna än andra barn. Idag kommer Folktandvårdens fluortanter till Södertälje för att prata om hur man får en frisk mun genom hela livet.

– Det här är en av de roligaste delarna av mitt jobb! Barnen tycker alltid att det är spännande när man kommer, och många vill visa upp sina tänder och berätta hur de borstar varje dag. Det känns att vi gör skillnad när vi är ute, säger Sivajini Suren, fluortant och tandsköterska i Södertälje.

2022 genomförde Region Stockholm en undersöknign där de kunde konstatera att barn i utsatta områden löper större risk att drabbas av karies. Trots att vårdbehovsområdenas indelning inte direkt kopplas till socioekonomi, kolliderar de ofta med socialt utsatta eller isolerade områden med högst vårdbehov.

På Fluortantens dag, idag den 1 september, besöker Folktandvården olika delar av Stockholm för att diskutera betydelsen av en frisk mun genom livet. Dessa personer arbetar normalt med att lära grundskolebarn om korrekt tandvård, med målet att förbättra tandhälsan i regionen.

Idag mellan klockan 10.00 och 13.00 finns vi här för att möta barn och föräldrar samt svara på frågor kring livslång tandvård.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2023 03:00
Senast uppdaterad: 2 september 2023 22:30

KLART: Grafikens Hus får inte förlängt

Gjuteriet

Foto: Alexander Isa

Grafikens Hus kommer inte att få etablera sig i Södertälje. Det fastställde kommunen under torsdagen. – Vi har inte ekonomiska möjligheter att gå vidare, säger Eva Pedersen Wallin, kultur- och fritidsnämndens ordförande. 

I december 2021 kom kommunen och Gjuteriet överens om ett 10-årigt hyresavtal och ett bidragsavtal som skulle ha signerats innan den 31 december 2023. Idag meddelade Kultur- och fritidsnämnden att avsiktsförklaringen mellan Södertälje kommun och Grafikens Hus stoppas, och därmed kommer konstmuseet inte att få en förlängning.

Budgeten överskred den överenskomna nivån.
När anpassningen av Gjuteriets lokaler påbörjades visade det sig att hyran för lokalerna skulle bli högre än det avtalade hyresbidraget från kommunen. Denna ökning kunde inte rättfärdigas gentemot andra kultur- och fritidsverksamheter, varken inom samma område eller i hela kommunen.

– Beslutet är tungt men nödvändigt. Vi har inte ekonomiska möjligheter att gå vidare i arbetet med Grafikens Hus. Om vi hade gått vidare med Grafikens Hus skulle vi tvingats skära ner på andra lokala kulturverksamheter, säger Eva Pedersen Wallin, kultur- och fritidsnämndens ordförande.

Som en följd av detta kommer avsiktsförklaringen, som undertecknades år 2021, att upphöra den 31 december 2023.

– Vi har tillsammans med Grafikens Hus försökt hitta alternativa lösningar, till exempel andra lokaler, men inte hittat en lösning. Vad som nu ska hända med gjuteriet är inte klart. Det behöver vi utreda. Renoveringen av byggnaden har varit nödvändig, oavsett vilken verksamhet som kommer inhysas. Det är en fantastiskt vacker kulturbyggnad med ett stort historiskt värde, säger Wallin.

Läs även: – Miljoner i bidrag stoppas till Grafikens Hus

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 augusti 2023 17:13
Senast uppdaterad: 31 augusti 2023 17:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors