Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Svarta paraplyer fälldes upp för flyktingar – ”Mitt hjärta blöder”

A29CF385-5FC7-4282-B748-B632E691FA46

Bild: Privat.

Organisationen ”Nu är det nog” höll under fredagen en aktion i Järna för afghanska flyktingar. Detta genom att skapa tillfällig installation med ett stort antal svarta paraplyer vid Klockaretorget.

Nätverket ”Nu är det nog” har under de senaste två åren visat sin sorg och medkänsla för det afghanska folket och de afghanska flyktingarna i Sverige genom att placera ut svarta paraplyer runt om i landet. På fredagen uppmärksammades tvåårsdagen av organisationer runt om i Sverige, inklusive i Järna.

Initiativet till paraplyaktionen kom efter att ett hundratal afghanska skolflickor dödades i en bombattack mot deras skola i Kabul den 8 maj 2021. Manifestationen under fredagen hölls för att påminna om situationen i Afghanistan och för att kräva permanenta uppehållstillstånd för de afghanska flyktingarna i Sverige.

Manifestationen på Klockaretorget i Järna. Bild: Privat

– Mitt hjärta blöder för dessa människor. Jag mår faktiskt illa, säger Kerstin Öhrner, som levt nära flyktingar från Afghanistan. Det har förstås berört mig på ett särskilt sätt. Nu måste Sverige ta sitt ansvar, göra om och göra rätt.

EvaMärta Granqvist är medgrundare av organisationen ”Nu är det nog”, som sedan 2018 har arbetat för en human svensk migrationspolitik. De strävar efter permanenta uppehållstillstånd för både ensamkommande ungdomar i Sverige och afghanska flyktingar. Det svarta paraplyet, som har blivit en symbol, representerar sorg och medkänsla för afghanska folket och flyktingarna i Sverige.

De som inte kan utvisas stannar kvar i Sverige utan möjlighet till lagligt arbete, bostad eller körkort. Organisationen hjälper bland annat till genom ekonomiskt stöd genom insamlingar.

– Många känner inte till hur illa just de afghanska flyktingarna behandlas av den svenska staten. Det går inte att tvångsutvisa någon till talibanstyret i Afghanistan, ändå fortsätter Migrationsverket att fatta utvisningsbeslut med regeringens och riksdagens goda minne. På det här sättet försätter man ju medvetet tusentals svensktalande, arbetsföra ungdomar i ett utanförskap, och bidrar till ett växande skuggsamhälle, säger EvaMärta Granqvist. 

Kerstin Öhrner och EvaMärta Granqvist. Bild: Privat.

Kerstin Öhrner. Bild: Privat.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2023 09:19
Senast uppdaterad: 14 maj 2023 09:55

Scania satsar på att inspirera elever till teknikstudier

Skola-Scania-Elever

Pressbild: Scania.

Scania, tillsammans med techbolagen Knightec och Granitor, vill ta ett större ansvar för svensk teknikutveckling genom projektet Let’s Uptech. Målet är att inspirera fler elever att välja teknisk inriktning och minska klyftan mellan skola och näringsliv.

– Vi behöver definitivt fler duktiga tekniker och vi vill bygga broar mellan skola och näringsliv, säger Scanias VD Christian Levin i ett pressmeddelande.

Samarbetet som startade 2020-2021 har nu 15 skolor kopplade till sig, och under hösten 2022 inleddes samarbeten med Hammerstaskolan, Grindtorpsskolan och Karsby International School.

Projektet riktar sig främst till elever i årskurs 9 som traditionellt inte skulle söka sig till högre tekniska utbildningar. Eleverna får föreläsningar för att väcka teknikintresset och bjuds in till företagen för att delta i övningar och uppleva en arbetsplats. Målet är att väcka nyfikenhet och inspirera fler elever att välja teknikstudier.

– Genom att vi vänder oss till grupper som kanske inte skulle sökt sig vidare till högre studier så visar vi att det finns en spännande framtid som tekniker, säger Christian Levin.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2023 09:19

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors