Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Strejkhot över Södertälje – Konflikt med arbetsgivarna

2238bd28-07a2-4ce3-a647-6d5a3937da5c

Ulrika Semelius-Kihlgren, tillförordnad HR-direktör och förhandlingschef, Södertälje kommun.
Foto: Södertälje kommun

Från och med den 18 april riskerar flera arbetsplatser i Södertälje och andra delar av Sverige att drabbas av strejk på grund av oenighet i löne- och arbetsvillkorsförhandlingar.

Ett betydande strejkhot hänger över flera arbetsplatser runt om i Sverige, inklusive Södertälje, där Kommunal varslat om strejk från och med den 18 april klockan 07:00. Om parterna inte når en överenskommelse innan dess, kommer arbetsstopp att implementeras, tillsammans med blockader mot nyanställningar samt mer- och övertidsarbete i flera kommuner. Dessa åtgärder är en del av Kommunals krav på förbättrade villkor i de nya avtalen, inklusive tydligare processer för lönesättning och reglering av arbetsvillkor.

– En strejk är alltid en sista utväg och absolut inget Kommunal gör lättvindigt. Men om inte SKR och Sobona väljer att hitta en lösning vid förhandlingsbordet har Kommunal inte något annat val än att agera, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal, uttrycker att deras krav är rimliga och syftar till att hantera den ekonomiska situationen utan att föra in kostnadsdrivande förslag. Hon pekar på att motparterna, SKR och Sobona, inte har visat villighet att möta dessa krav. Kommunal efterfrågar också hållbarare arbetstider och förbättringar i regelverk som dygnsviloregleringar, vilket arbetsgivarorganisationerna motsätter sig.

I Södertälje är varsel om strejk riktat mot flera enheter inom utbildningskontoret och köken, vilket påverkar personal som kockar, måltidsbiträden och andra tjänster inom kommunens skolor, inklusive Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, och Förskolan Viksberg, samt Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola, och Vikbergskolan. Kommunen arbetar internt för att analysera konsekvenserna av det varslade strejken.

– Vi tittar på vilka konsekvenser det kan få för verksamheten och vilka åtgärder som kan behöva vidtas om konfliktåtgärderna träder i kraft, säger Ulrika Semelius Kihlgren, tillförordnad HR-direktör och förhandlingschef, Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 15 april 2024 00:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors