Företag i fokus:

Ny undersökning: Kraftig ökning av solenergi i Södertälje

Solceller Telge E

Foto: Telge Energi

Ny data från HemSol visar en imponerande ökning av solenergikapaciteten i Södertälje kommun, med en 59,60 % förstärkning år 2023 jämfört med året innan. Trots detta står sektorn inför en osäker framtid med väntad nedgång i efterfrågan.

I en nyligen genomförd undersökning av HemSol har det framkommit att Södertälje kommun gjort betydande framsteg inom solenergi.

Från 2022 till 2023 ökade den installerade effekten av solceller på småhus från 763 till 1218 Watt per privatbostad, vilket placerar kommunen på plats 119 av 290 i Sverige. Detta enligt HemSols årliga ranking, ”Solenergitoppen”, som syftar till att belysa vilka län och kommuner som främjar omställningen till förnyelsebar energi.

(Annonslänk)

Trots ett rekordår 2023 ser dock framtiden för solcellsmarknaden i Sverige mer osäker ut. Enligt Svensk Solenergi förväntas efterfrågan på solcellsanläggningar med en effekt under 20 kW minska med ungefär 33 % under 2024, från cirka 97 000 till cirka 65 000 anläggningar.

Däremot kan elbehovet i Sverige öka kraftigt inom de närmsta tio åren.

– Ur ett historiskt perspektiv är dock efterfrågan på solcellsanläggningar fortsatt stark. Skulle Svensk Solenergi få rätt i sin prognos för 2024 skulle det innebära att fler solcellsanläggningar kommer installeras i Sverige under 2024 än vad det gjordes under hela perioden 2019 till 2021, Anders Hammarstedt, skribent om solceller på Hemsol.

En rapport från Svenska Kraftnät stödjer denna syn med scenarier som förutspår en ökning av elanvändningen med 60–70% fram till år 2035. Energimyndigheten tillägger att cirka två tredjedelar av Sveriges elproduktion kommer att behöva bytas ut till 2045 på grund av ålder, vilket troligen kommer att hålla elpriserna på en högre nivå jämfört med historiska siffror. Således, trots en förväntad tillfällig nedgång i solenergimarknaden, tyder långsiktiga prognoser på en ljusare framtid för sektorn.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 10:45
Senast uppdaterad: 8 maj 2024 13:54

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors