Företag i fokus:

Ny undersökning: Kraftig ökning av solenergi i Södertälje

Solceller Telge E

Foto: Telge Energi

Ny data från HemSol visar en imponerande ökning av solenergikapaciteten i Södertälje kommun, med en 59,60 % förstärkning år 2023 jämfört med året innan. Trots detta står sektorn inför en osäker framtid med väntad nedgång i efterfrågan.

I en nyligen genomförd undersökning av HemSol har det framkommit att Södertälje kommun gjort betydande framsteg inom solenergi.

Från 2022 till 2023 ökade den installerade effekten av solceller på småhus från 763 till 1218 Watt per privatbostad, vilket placerar kommunen på plats 119 av 290 i Sverige. Detta enligt HemSols årliga ranking, ”Solenergitoppen”, som syftar till att belysa vilka län och kommuner som främjar omställningen till förnyelsebar energi.

(Annonslänk)

Trots ett rekordår 2023 ser dock framtiden för solcellsmarknaden i Sverige mer osäker ut. Enligt Svensk Solenergi förväntas efterfrågan på solcellsanläggningar med en effekt under 20 kW minska med ungefär 33 % under 2024, från cirka 97 000 till cirka 65 000 anläggningar.

Däremot kan elbehovet i Sverige öka kraftigt inom de närmsta tio åren.

– Ur ett historiskt perspektiv är dock efterfrågan på solcellsanläggningar fortsatt stark. Skulle Svensk Solenergi få rätt i sin prognos för 2024 skulle det innebära att fler solcellsanläggningar kommer installeras i Sverige under 2024 än vad det gjordes under hela perioden 2019 till 2021, Anders Hammarstedt, skribent om solceller på Hemsol.

En rapport från Svenska Kraftnät stödjer denna syn med scenarier som förutspår en ökning av elanvändningen med 60–70% fram till år 2035. Energimyndigheten tillägger att cirka två tredjedelar av Sveriges elproduktion kommer att behöva bytas ut till 2045 på grund av ålder, vilket troligen kommer att hålla elpriserna på en högre nivå jämfört med historiska siffror. Således, trots en förväntad tillfällig nedgång i solenergimarknaden, tyder långsiktiga prognoser på en ljusare framtid för sektorn.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 10:45
Senast uppdaterad: 8 maj 2024 13:54

Scania stärker banden med MDU – finansierar ny professur

Scania

Foto: Alexander Isa

Scania intensifierar sitt samarbete med Mälardalens Universitet (MDU) genom att finansiera en professur i produktionsutveckling. – Vi ser detta som ett viktigt steg, säger Lars-Henrik Jörnving.

Som en ledande global leverantör av transportlösningar med ett omfattande närvaro i nästan 100 länder, förnyar Scania sitt engagemang för innovation och hållbarhet genom ett fördjupat samarbete med MDU. Genom att finansiera Monica Bellgrans professur i produktionsutveckling, stärker Scania forskning och utbildning inom hållbar produktion vid universitetet, och bidrar till utvecklingen av industrin i Mälardalen.

Lars-Henrik Jörnving, representant för Scania, betonar vikten av detta samarbete för både företaget och regionen. Initiativet är ett led i Scanias långsiktiga mål att främja hållbar produktion och innovation inom transportsektorn.

(Annonslänk)

Monica Bellgran, som nyligen utsetts till vicerektor för innovation vid MDU, har en gedigen bakgrund inom området. Med erfarenhet från både KTH och Volvo CE, där hon inledde sin bana i Eskilstuna och blev adjungerad professor i produktionsutveckling, är Bellgran väl positionerad för att driva framåt universitetets satsningar på innovation.

– Den största delen av Scanias industriella verksamhet återfinns i Sverige, främst i Södertälje. Tillgång till duktiga ingenjörer och den senaste kunskapen inom hållbar produktion är avgörande. Professor Monica Bellgran har under lång tid spelat en avgörande roll för utvecklingen inom området och vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med henne nu som professor på MDU, säger Lars-Henrik Jörnving, vice president, Scania.

MDU ser det fördjupade samarbetet med Scania som en gyllene möjlighet att förstärka sitt bidrag till forskning och utbildning inom områden som är avgörande för en hållbar industriell utveckling. Genom Bellgrans ledarskap och Scanias stöd, är universitetet väl rustat för att bidra till den fortsatta utvecklingen av hållbar produktion, inte bara i Mälardalen utan även på en global nivå.

Monica Bellgran, som nyligen utsetts till vicerektor för innovation vid MDU.
Foto: Mälardalens Universitet

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 15:37
Senast uppdaterad: 30 mars 2024 15:37

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors