Företag i fokus:

Ny undersökning: Kraftig ökning av solenergi i Södertälje

Solceller Telge E

Foto: Telge Energi

Ny data från HemSol visar en imponerande ökning av solenergikapaciteten i Södertälje kommun, med en 59,60 % förstärkning år 2023 jämfört med året innan. Trots detta står sektorn inför en osäker framtid med väntad nedgång i efterfrågan.

I en nyligen genomförd undersökning av HemSol har det framkommit att Södertälje kommun gjort betydande framsteg inom solenergi.

Från 2022 till 2023 ökade den installerade effekten av solceller på småhus från 763 till 1218 Watt per privatbostad, vilket placerar kommunen på plats 119 av 290 i Sverige. Detta enligt HemSols årliga ranking, ”Solenergitoppen”, som syftar till att belysa vilka län och kommuner som främjar omställningen till förnyelsebar energi.

(Annonslänk)

Trots ett rekordår 2023 ser dock framtiden för solcellsmarknaden i Sverige mer osäker ut. Enligt Svensk Solenergi förväntas efterfrågan på solcellsanläggningar med en effekt under 20 kW minska med ungefär 33 % under 2024, från cirka 97 000 till cirka 65 000 anläggningar.

Däremot kan elbehovet i Sverige öka kraftigt inom de närmsta tio åren.

– Ur ett historiskt perspektiv är dock efterfrågan på solcellsanläggningar fortsatt stark. Skulle Svensk Solenergi få rätt i sin prognos för 2024 skulle det innebära att fler solcellsanläggningar kommer installeras i Sverige under 2024 än vad det gjordes under hela perioden 2019 till 2021, Anders Hammarstedt, skribent om solceller på Hemsol.

En rapport från Svenska Kraftnät stödjer denna syn med scenarier som förutspår en ökning av elanvändningen med 60–70% fram till år 2035. Energimyndigheten tillägger att cirka två tredjedelar av Sveriges elproduktion kommer att behöva bytas ut till 2045 på grund av ålder, vilket troligen kommer att hålla elpriserna på en högre nivå jämfört med historiska siffror. Således, trots en förväntad tillfällig nedgång i solenergimarknaden, tyder långsiktiga prognoser på en ljusare framtid för sektorn.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 10:45
Senast uppdaterad: 8 maj 2024 13:54

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors