Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Upprustning av Järna torg – Nu kan du tycka till

Jarna-Park-Kartor

Foto: Kartor

Södertälje kommun bjuder in till medborgardialog för att diskutera framtiden för Järna torg. Delta genom att fylla i en enkät eller möta kommunens representanter den 20 maj.

Södertälje kommun planerar att rusta upp Järna torg och vill nu veta vad invånarna i Järna tycker att platsen ska innehålla. Alla Järnabor uppmanas att delta i medborgardialogen genom att fylla i en enkät eller träffa kommunens representanter på plats den 20 maj.

(Annonslänk)

Järna torg är en central del av Järna centrum, känd för sina stora gräsmattor, perennplanteringar, högresta träd, lekplats, sommarservering och scen. Historiskt har torget varit en naturlig samlingsplats, ofta använt vid midsommarfiranden, uppvisningar, torghandel och julmarknader.

Nu är det dags att förnya torget med ny utrustning och funktioner som kan locka fler målgrupper och säkerställa torgets fortsatta roll som en viktig mötesplats i Järna. Södertälje kommun vill därför ha invånarnas åsikter och idéer för att skapa en attraktiv och användarvänlig plats för alla.

Måndagen den 20 maj mellan klockan 16-18 hålls en öppen workshop vid scenen på Järna torg. Här får invånarna möjlighet att träffa kommunens representanter, delta i diskussioner och dela med sig av sina tankar om torgets framtid. Det är en chans för alla att påverka och bidra till utvecklingen av Järna torg.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 16 maj 2024 00:59

Pressbyrån och 7-Eleven vill sluta sälja cigaretter

Pressbyran

Foto: Alexander Isa

Snart kan det vara slut på cigarettförsäljningen hos Pressbyrån och 7-Eleven. I framtiden vill de helt sluta sälja cigaretter, rapporterar TT.

Bolaget bakom kedjorna, Reitan, ett norsk familjeägd företag vill successivt fasa ut sin försäljning av cigaretter, med målet att helt upphöra med försäljningen. Enligt bolagets VD Anna Wallenberg, som TT talat med, vill bolaget verka för att produkterna helt försvinner från marknaden.

(Annonslänk)

Utfasningen, som börjar 2026, innebär att franchisekedjorna Pressbyrån och 7-Eleven inte längre kommer att ta in nya cigarettprodukter eller varumärken. Detta ses som ett steg mot en rökfri framtid och har inspirerats av liknande lagförslag i Storbritannien och Nya Zeeland, där unga förbjuds att köpa tobaksprodukter.

– Riskerna med tobaksrökning är väl kända, både när det kommer till hälsorisker men även miljöpåverkan och arbetsförhållanden i produktionen, säger Wallenberg till TT.

För närvarande kommer 54 procent av kedjornas tobaksförsäljning från cigaretter, medan resten består av snus, nikotinprodukter och andra rökfria alternativ.

Läs även: – Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 16 maj 2024 00:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors