Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

INSÄNDARE: Inför obligatorisk utbildning för inköpsrätt

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet. 2e vice ordförande Telge inköp.
Foto: Alexander Isa

Inom Södertälje kommuns alla verksamheter med de kommunala bolagen inkluderat så finns det en mängd personer som har rätt att beställa varor och tjänster inom ramen för sin specifika budget. Då trodde åtminstone jag att alla dessa personer visste vad det höll på med och hade någon form av utbildning med tanke på att vi köper varor och tjänster för över 3 miljarder kronor årligen.

Men på vår interna styrelseutbildning fredag 23 februari så fick jag veta att så är inte fallet, några har visserligen valt att gå den utbildning som Telge inköp erbjuder alla som vill inom den kommunala verksamheten, men många avstår utbildningen för att de troligen anser sig kunna allt de behöver inom inköp och hur en upphandling ska gå till för att undvika misstag.
Så är det uppenbarligen inte, och det är mer komplicerat än så.

Låt mig ta ett lite roligt men tydligt exempel som kanske ger er en större förståelse för problematiken med hur viktigt det är att man är övertydlig med vad man vill ha innan man skickar i väg en order till Telge inköp.

Exempel: Du beställer en apa och förväntar dig att få en schimpans, men i själva verket får du en gorilla… Båda är apor men skillnaden är enorm! – Vems är felet?

Det är oerhört viktigt att man är specifik i vad man vill ha och vilka krav man ställer på produkten eller tjänsten innan man skickar även order om en upphandling till Telge inköp, när det blir fel så kostar det pengar.

”Det beställdes produkter för över en miljon kronor som visade sig vara helt fel”

Senast förra veckan så tog vi del av en beställning som blev fel – Ska inte peka ut någon specifik men kan konstatera att det beställdes produkter för över en miljon kronor som visade sig vara helt fel i mått för installation, de gick ej att returnera och får nu kasseras = en dryg miljon kronor till soptippen! 
Det är skattebetalarnas pengar som hade kunnat användas till betydlig bättre saker.
Vems är felet? -Jag skulle gissa att beställaren inte har varit tydlig med att specificera mått och exakt funktion på det han eller hon ville ha, jag har svårt att tro att en uppköpare på Telge inköp beställer fel saker på pin tji utan har helt enkelt utgått ifrån den information som levererats och uppenbarligen har informationen varit undermålig.

Därav anser Realistpartiet att alla personer inom Södertäljes kommun och dess bolagsverksamheter som får förtroendet att hantera skattemedel till att köpa in varor och tjänster måste gå den utbildning som erbjuds av Telge inköp, utbildningen ska vara obligatoriskt om man vill hantera inköp av varor och tjänster.

Vi är övertygade om att om kunskapsnivån ökar hos de personer som har rätt att beställa varor och tjänster så finns det miljontals kronor att spara varje år.

Vi har lämnat in en motion om detta och hoppas på att kommunfullmäktige så snart som möjligt röstar för vårt förslag och inför obligatorisk utbildning för alla inköpare så snart som möjligt.
Det är en investering som kommer att betala sig själv många gånger om.

Joakim Granberg
2e vice ordförande Telge inköp
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Eskander utsedd till kommittén för regeringens kulturkanon

5EECA681-B9A7-4555-9471-63F759DF7538

Kulturministern, Parisa Liljestrand och Södertäljebon Marlen Eskander.
Foto: Regeringskansliet/Shamash Oyal

I fjol beslutade regeringen om direktiv för att forma en svensk kulturkanon. Nu har kulturminister Parisa Liljestrand beslutat att tillsätta Södertäljebon Marlen Eskander i kommittén, där hon därmed får en nyckelroll i arbetet.

– Jag känner mig hedrad att få vara med och bidra med mina kunskaper och perspektiv till det arbetet, säger Eskander till Telgenytt.

Här kommer ett citat från kommande pressmeddelande hos oss

Regeringen har nyligen offentliggjort att Marlen Eskander från Södertälje kommer att vara en av ledamöterna i den nybildade kommittén med uppdraget att ta fram en svensk kulturkanon samt vilka ämnesområden som ska ingå.

– Nu har vi en kompetent kommitté på plats. Jag ser fram emot att följa deras arbete med att ta fram en kulturkanon som ska bli ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Att ta fram en kulturkanon handlar om att göra svensk kultur tillgänglig för fler, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

(Annonslänk)

Eskander, som är verksamhetsledare för Läsfrämjarinstitutet i Södertälje, kommer tillsammans med andra framstående kulturpersonligheter som journalisten Gunilla Kindstrand, chefredaktören PJ Anders Linder och litteraturvetenskapens docent Peter Luthersson, att bidra till att definiera vilka konst- och kulturområden som ska representeras i kulturkanonen. Kommittén står inför uppgiften att fastställa kriterier för urvalet av verk, utse experter med relevant sakkompetens, och sammanställa de verk som expertgrupperna väljer ut.

Ett viktigt mål för kommittén är att skapa en öppen och inkluderande process där allmänheten ges möjlighet att delta med förslag. Dessutom ska kommittén föreslå strategier för att säkerställa att den svenska kulturkanonen förblir relevant över tid.

Med sin breda kompetens och erfarenhet förväntas Marlen Eskander spela en central roll i arbetet med att forma en kulturkanon som speglar Sveriges rika och mångfacetterade kulturarv.

– Kulturkanon lyfter vikten av kultur , litteratur och konstens betydelse för Sveriges gemensamma vetande som viktig del av allas rätt till kunskap och bildning. Jag känner mig hedrad att få vara med och bidra med mina kunskaper och perspektiv till det arbetet. Jag ser fram emot att samlas med kommittén och påbörja arbetet, säger Södertäljebon till Telgenytt.

Lars Trägårdh, professor och historiker, som utsetts till ordförande för kommittén, ska presentera sina slutsatser till Kulturdepartementet senast den 31 augusti 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2024 10:42
Senast uppdaterad: 1 mars 2024 10:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors