Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Tidigare ADFA-volontär misstänkt för sexbrott på barnhem i Libanon

Volontar

Foto: Pexels

Barnhemmet Safe Haven i Libanon tvingas stänga på grund av rapporter om bland annat sexuella övergrepp. Tidigare hade barnhemmet fått stöd från den Södertäljebaserade organisationen ADFA, A Demand for Action. Detta rapporterar Expressen.

En libanesisk domstol beslutade i somras att utreda ett barnhem i Libanon angående sexualbrott, vanvård och människohandel, något som Expressen var först med att rapportera. En av de misstänkta är en man som tidigare var ADFA:s representant i Libanon.

ADFA har dock inte haft någon kontakt med eller på något sätt bidragit till barnhemmet sedan början av 2022, enligt ett meddelande från ADFA:s grundare, Nuri Kino, på sociala medier.

– Varken jag personligen eller ADFA som organisation är misstänkt för att ha brustit i ansvar eller haft kännedom om eller medverkat till oegentligheter. Vår enda uppgift var att samla pengar. Vi gjorde allt vi bara kunde. Det är fruktansvärt tragiskt det som hänt och jag känner mig otillräcklig, det gör man alltid när man jobbar med bistånd, säger Nuri Kino, som nyligen prisats som Årets mäktigaste i biståndsdebatten, till Expressen.

Nuri Kino prisade i maj till Årets mäktigaste i biståndsdebatten av Global Bar Magazine. Foto: Privat

Det var i december förra året som socialtjänsten genomförde ett oanmält besök på Safe Haven och beskrev situationen som kaotisk, med barnens kläder utspridda och brist på grundläggande värdighet. Under förhör har flera barn vittnat om sexuella övergrepp och om hur de tvingats använda droger, alkohol och utföra oönskade handlingar framför personalen. Under samma tidsperiod eskalerade brottsmisstankarna till att även inkludera barnhandel efter att två små barn saknades spårlöst, rapporterar Expressen.

Nuri Kino, grundare för ADFA, berättar att Södertäljeorganisationen avslutade allt samarbete med den libanesiska organisationen redan i februari 2022. Ett beslut som grundades på omfattande samarbetssvårigheter och svårigheter att få tillgång till barnens journaler eller information om deras ursprung.

– Både vi och grannar till barnhemmet – inklusive en libanesisk parlamentariker – larmade om missförhållanden för mer än ett år sedan. De libanesiska myndigheterna agerade inte förrän under sommaren 2023, skriver Nuri Kino på sociala medier.

Läs även: – Nuri Kino prisas som Årets mäktigaste i biståndsdebatten

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 september 2023 13:01
Senast uppdaterad: 6 september 2023 13:01

Scanias nya miljardfabrik har invigts i Södertälje

b1f100c2732dc20d_org

Foto: Scania

Mer än 1 miljard kronor har investerats i en ny fabrik för batterimontering i Södertälje. Under gårdagen kunde Scania äntligen inviga den nya fabriken, vilket markerar en viktig milstolpe för företaget.

En batterifabrik med en anläggning på 18 000 kvadratmeter, som påbörjades byggas i början av 2021, är nu färdigställd. Under tisdagen invigde Scania den batterimonteringsfabrik vid sitt huvudkontor i Södertälje, vilket möjliggör serieproduktion av tunga, elektriska fordon.

– Detta är ett tydligt tecken på vår ambition att vara ledande i elektrifieringen av tunga fordon, vilket är nödvändigt för uppfylla vårt åtagande att nå vetenskapligt förankrade klimatmål. Fullskalig montering av batterier på plats är en förutsättning för storskalig produktion av elfordon och befäster tydligt Scania som en del i värdekedjan för batteritillverkning, säger Ruthger de Vries, chef för Scanias produktion och logistik.

Scanias nya batterifabrik i Södertälje. Foto: Scania

Företaget har ambitiösa mål att 50 procent av deras försäljning ska utgöras av elektriska fordon fram till 2030. De tror också på en framtid där alla transporter elektrifieras. Genom en gemensam satsning med Northvolt utvecklades en battericell med hög prestanda och lågt koldioxidavtryck, skräddarsydd för tunga transporter. Den här cellen monteras nu i Scanias lastbilar vid den nya fabriken i Södertälje, som ligger nära chassimonteringen. Fabriken är utrustad med hög grad av automatisering och kommer att sysselsätta 550 personer, vilket möjliggör effektiv serieproduktion av elektriska fordon.

– Elektrifieringen kommer i grund förändra transporterna och denna senaste investering i Scanias verksamhet i Södertälje stärker ytterligare Sveriges ställning som nav för spetsteknik i elektrifieringen av tunga fordon, säger Ruthger de Vries.

Läs även: – Här testas nya solcellsdrivna lastbilen – ”Vi är i framkant”

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 september 2023 10:58
Senast uppdaterad: 6 september 2023 10:59

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors