Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Kommunen sparkar tjänsteman efter tingsrättsdom

2022_06_kommun

Arkivbild: Alexander Isa

En kommuntjänsteman i Södertälje dömdes nyligen för att ha tagit emot muta i form av speltider och sponsorpengar. Nu har Södertälje kommun valt att avskeda tjänstemannen från sitt arbete, det rapporterar Lt.

I april fälldes tjänstemannen för att ha tagit emot muta i samband med padeltiderna och sponsorpengarna. Däremot friades han från anklagelsen om att ha tagit emot ett padelrack från en annan företagare. Södertälje kommun har nu valt att avskeda den mannen, med motiveringen att han genom sitt agerande ”förbrukat det förtroende som arbetsgivaren måste ha för en medarbetare”.

– Det finns inget förtroende kvar utifrån det som kommit fram under rättegången och förundersökningen, säger Andreas Klingström, samhällsbyggnadsdirektör, till LT.

Enligt tidningen har Fackförbundet Vision, som företräder mannen, skickat in en tvisteframställan till kommunen och hävdar att avskedet är felaktigt. De kräver också skadestånd för den avskedade tjänstemannen.

Tingsrättens domen överklagas av av tjänstemannens advokat Jacob Lindgren som berättade för Telgenytt att målet innehåller en rad viktiga frågor som behöver svar. I slutet på maj bekräftade hovrätten att de beslutat att granska tingsrättens beslut.

Läs även – Mutfallet tas upp i hovrätten – ”Sista ordet är inte sagt”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 juni 2023 11:32
Senast uppdaterad: 29 juni 2023 11:32

DEBATT: Ställ högre krav på mobila tivoli som besöker Södertälje

grona-lund-5777078_1280

Foto: Pixabay

De senaste händelserna på Gröna Lund är en tragisk påminnelse om att säkerheten på nöjesparker och tivolinöjen är av yttersta vikt. När en berg- och dalbana delvis spårar ur och en person förlorar sitt liv är det en oacceptabel händelse. Det får mig att fundera över säkerheten hos de mobila tivolin som återkommer varje år till städer som Södertälje.

Det är värt att notera att Gröna Lund, precis som många andra nöjesparker runt om i landet, genomgår en årlig besiktning av en oberoende besiktningsman. Syftet med denna process är att säkerställa att attraktionerna är i gott skick och uppfyller säkerhetsstandarderna. Men tyvärr visar den senaste olyckan att en enda besiktning per år kanske inte är tillräckligt för att garantera total säkerhet.

Södertälje kommun och andra kommuner där mobila tivolin kommer på besök bör ta lärdom av händelsen på Gröna Lund och se över säkerhetsrutinerna kring nöjesparkerna som åker från stad till stad – packade i lastbilar.

Mobila tivolin som packas i lastbilar och reser mellan olika platser kan utgöra en oroande risk när det gäller säkerheten för besökarna. Den frekventa demontering och montering av attraktioner kan medföra slitage och ökad risk för tekniska problem. Då tivolin inte är permanenta installationer, kan den ständiga upp- och nedmonteringen leda till att komponenter och mekanismer slits snabbare. Detta ökar risken för tekniska fel eller svagheter som kan leda till olyckor eller skador när attraktionerna används.

Mobila tivoli, som årligen besöker Södertälje, lockar tusentals besökare. Arkivbild

Det är av största vikt att dessa tivolinöjen också genomgår rigorösa kontroller och besiktningar för att säkerställa att deras attraktioner är säkra att använda. Det finns ett behov av att uppdatera och förstärka säkerhetsregler och lagstiftning för mobila tivolinöjen.

I Sverige finns det tre bolag som uppfyller kraven för att utföra besiktning eller certifiering av så kallade tivolianordningar – alltså attraktioner. När de godkänts görs återkommande kontroller, mellan var 12:e och var 16:e månad. Alltså en förstagångs besiktning som skall ske innan åkattraktionen tas i bruk, därefter gäller en årlig återkommande besiktning av attraktionen.

Är en årlig kontroll av mobila tivolin, som besöker tiotals städer under en säsong, tillräcklig?

Vi kan inte kompromissa när det gäller säkerheten för dem som besöker nöjesparker och tivolinöjen. Det är därför jag anser det bör vidtas åtgärder för att förbättra säkerheten för mobila tivolin genom noggranna kontroller och uppdaterade säkerhetsregler. Högre krav måste ställas.

Vi måste göra allt vi kan för att förhindra framtida olyckor och skydda människors liv och hälsa när de besöker dessa attraktioner som är avsedda för glädje och underhållning.

Alexander Isa
Ansvarig utgivare, Telgenytt

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 juni 2023 09:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors