Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Kommunen investerar 100 miljoner i Marenområdet

Maren

Bild/Illustration: Stadsrum Fastigheter

Södertälje kommun påbörjar en omfattande renovering av Marenplan, inklusive konstruktion av nya kajer och en stor fontän, samtidigt som ett nytt 16-våningshotell med skybar och restauranger planeras att stå klart i slutet av 2025.

Södertälje kommun har inlett en storskalig upphandling för att förnya och fräscha upp Marenområdet, en upphandling som avslutades idag, den 26 januari.

Projektet, som beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor, inkluderar byggandet av nya kajkonstruktioner för att ersätta de som har tjänat ut. En del av planen innefattar även uppförandet av en ny, stor fontän på cirka 25 meter, som kommer att placeras framför Marentrappan för att bidra till en mer levande stadskärna.

Planerade fontänen framför Marentrappan markerad i röd ring. Skiss Södertälje kommun

Arbetet är planerat i samband med färdigställandet av det nya Marenhotellet, 16-våningshotellet med skybar och flera restauranger, vilket förväntas bli en Södertäljes nya mötesplats. Dessutom kommer upprustningen att inkludera förbättringar kring slussen och Södertäljekanalen.

Anbudsgivare för projektet förväntas ha omfattande erfarenhet inom specifika tekniska områden som spontning, undervattensgjutning, pålning och arbete från vatten. Projektet omfattar flera viktiga faser, inklusive rivning av befintlig kaj, installation av spont och slagna pålar, samt gjutning av nya kajstrukturer.

För att minimera störningarna för de boende i området har kommunen begränsat arbetstiderna till vardagar mellan 07-19, med särskilda tider för mer bullrande arbeten.

Läs även: 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 26 januari 2024 01:06

INSÄNDARE: Vi vill börja skoldagen senare!

AFA6DB3C-0930-4D45-B5D0-82FE05FA0F83

Isabelle Sjödin, 11, och Victoria Kolli, 10. Foto: Privta

Vi är två barn på 10/11 årsåldern som vill börja skolan senare. Vi behöver mer sömn. I Finland börjar de nio och slutar klockan tre för att få mer sömn.

Sedan 2019 har barnen i Finland börjat från klockan nio till 15 alla dagar. Eftersom barn och tonåringar har ett annat sömnmönster än vuxna gör den senare skolstarten att de är mer utsövda och får lättare att koncentrera sig, är tanken enligt skolvärlden. Barn och tonåringar behöver mer sömn än vuxna, i genomsnitt 9-11 timmar per natt i åldern 6-12 år.

”Gynnar både undervisningen och familjepusslet”

I Finland har dem bättre resultat i skolan och vi tror det är för att dem börjar senare och får mer sömn på de sättet. Våra rutiner inom sömnen är att vi lägger oss 21.00-21.30 och somnar ungefär mellan 22.30 och 00.00 och vaknar klockan 07.00. Det blir inte så mycket sömn. 

Sömnforskare skriver i svenska YLE: En skoldag som alltid börjar tidigast klockan 9 skulle gynna både undervisningen och familjepusslet. Vi tycker att Skolverket borde tänka på det!

Victoria Kolli, 10 år
Isabelle Sjödin, 11 år

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2024 18:43
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors